Söka jobb

Jag måste säga att jag är glad att jag inte är 18 och nykläckt student idag. Det skulle vara deprimerande att vara ny i arbetslivet med tanke på hur svårt det är att få jobb.
Jag har konsekvent sökt nytt jobb sedan jag tog min sjökaptensexamen 2011. Till en början enbar till sjöss, men sen även andra jobb. Oftast sådana där jag på ett eller annat sätt kan få nytta av min utbildning. Men det är verkligen inte många gånger jag ens kallats till intervju. Och då har jag ändå en fyraårig högskoleutbildning och har varit ute i yrkeslivet sedan 1996.
Visserligen ställer jag nog lite högre krav på de jobb jag söker nu, jämför med en 18-åring. Inte minst när det gäller lönen, eftersom jag har helt andra utgifter än någon som är 18 år. Även om jag till exempel kan flytta till en billigare lägenhet, har jag fortfarande lån som ska betalas och måste därmed ha en skaplig inkomst så att ekonomin går runt.
Men det kan också störa mig hur många arbetsgivare fortfarande resonerar. Man tycks vara fast i tänket att man ska anställa unga människor om man vill ha någon som kommer vara kvar på arbetsplatsen många år framöver. Men dagens ungdomar är ju oftast inte kvar i åratal på samma arbetsplats, utan ska resa och förverkliga sig själva. Vill man ha någon som blir kvar 20 år framöver, bör man anställa någon som är runt 40. Vi har hunnit förverklig oss själva, dom av oss som vill ha barn har normalt sett hunnit göra det - och till det har vi något som en 18-åring inte har, nämligen livserfarenhet. Hur bra betyg och meriter du än har, kan dessa aldrig ersätta vad du lär dig genom livets skola.
När jag själv haft kolleger som nyss kommit ut från gymnasiet, är det en markant skillnad på hur de sköter sitt arbete mot hur någon med några års yrkeserfarenhet gör det. Saker som att hjälpa varandra, avlasta så att alla kan få sina raster eller komma hem i tid finns inte lika naturligt.
Misstolka mig inte nu. Jag missunnar vertkligen inte ungdomar att få jobb, det är trots allt det enda sättet för dem att lära sig och arbetslivserfarenhet. Men man får inte glömma vi som är äldre har en erfarenhet som man inte har som ung - och sannolikheten att en 40-åring är kvar i 25 år på en arbetsplats är mycket större än att en 20-åring gör detsamma.
 

 
Bilden lånad från City town info
 


Den svenska sjukvården

Det gäller minst sagt att vara om sig och kring sig när man är eller har varit sjuk för att hålla reda på vad man har rätt till. Inte minst när det gäller det ekomoniska.
Under min sjukskrivning kom jag fram till att jag faktiskt har en privat försäkring som täcker en del av mina boendekostnader om ja bli sjukskriven eller arbetslös. Något som ju var som en skänk från ovan när man enbart hade sjukpenningen från Försäkringskassan som inkomst.
Nu har jag dessutom konstaterat att en del av de utgifter jag haft för sjukvård också täcks av min försäkring. Även om det rör sig om några offantliga summor, så är det ju trots allt en ersättning jag betalat för att genom den premie jag betalar varje månad. Så det är klart att man begär ersättning från försäkringsbolaget. :-)
Så nu har jag plockat bland kvitton och räkningar - som jag lyckligtvis sparat - och räknat ut vad min vård kostat mig. Och det går inte att komma ifrån vad bortskämda vi är hä i Sverige. Jag kom fram till att jag totalt betalat 4.620 kronor för hela vårdkedjan, vilket ju bara motsvarar en bråkdel av vad det egentligen måste ha kostat. För för de här pengarna var jag inlagd i en vecka på Karolinska sjukhuset, inklusive en fem timmar lång operation och de första dagarnas eftervård. Sedan förflyttades jag till en rehabiliteringsanläggning, där jag var inlagt i tre veckor och fick all den vård och rehabilitering jag behövde - samt väldigt bra mat. Sedan jag blev utskriven fortsatte rehabiliteringen några dagar i veckan, inklusive lunch och taxiresa mellan mitt hem i Bagarmossen och mottagningen i Solna. Alltihop försklassig vård till - som sagt - en totalkostnad på 4.620 kronor.
Vi svenskar är väldigt duktiga på att klaga på vård sjukvård, men ibland kan det kännas rätt obefogat. Åtminstone ur min synvinkel sedan jag varit inne i vårdkarusellen under några månader. Självklart har det varit alldeles för mycket neddragningar inom vården senaste åren och självklart får personalen ofta gå på knäna på grund av personalbrist - och dessutom ofta till en alltför låg skitlön. Just den tanken slog mig flera gånger medan jag var inlagt på KS. Sköterskorna tycktes bokstavligt talat vara på benen och serva oss patienter från den sekund de kom till jobbet tills det var dags att gå hem - och jag insåg hur de verkligen fick slita hårt för sin lön. Men jag kunde inte komma ifrån att de gjorde ett helt fantastiskt jobb och jag märkte aldrig att de tyckte att man var besvärlig som patient, vad man än frågade om. Tilläggas ska att jag var så imponerad av deras arbete, att jag skickade en stor chokladask till avdelningen sedan och blivit utskriven för att tacka för det bemötande jag fått.
Men med tanke på vad man trots allt får för i de i sammanhanget väldigt låga avgifterna när man söker och får vård i Sverige, inser åtminstone jag själv att det är värt att betala de skatter vi har. Jag - och de allra flesta normalinkomsttagare - skulle inte haft en sportslig chans att själv bekosta den vård som till exempel jag fått de senaste månaderna ur egen ficka. Alla kan inte vara höginkomsttagare och då är det ju en självklarhet att man ska ha det system som vi har i Sverige, med lite högre skatter men att istället alla ska ha samma tillgång till vård, skola och omsorg.
Sen finns det givetvis mycket som kan förbättras inom vården, men efter att ha sett hur den trots allt funkar tänker jag nog klaga aningen mindre på den. Och framförallt kan jag inte förstå dem som tycker vi ska sänka skatterna och införa högre egenavgifter inom vården. Aldrig i livet, tänker jag...
 

 
Bilden lånad från Nilssons lilla värld
 


Energi

Jag har kommit till ett läge då det börjar kännas som att jag faktiskt aldrig varit sjuk. Bortsett från försämrad känsel ióch finmotorik i vänster halva av kroppen, som jag kommer att få leva med ett bra tag till (om det alls försvinner), börjar jag må precis som innan jag blev sjuk. Energin är tillbaka och det känns som att jag orkar mer än på mycket, mycket länge.
Igår lyckades jag med bravaden att överträffa mina förväntningar genom att orka med fler saker än vad som hade varit möjligt för bara några veckor sedan. Förutom två makiner tvätt och installation av ny diskmaskin (förutom en biten som hyresvärden ordnade), hann jag med att skura och dammtorka hela lägenheten. Jag får visserligen erkänna att jag var rätt trött efteråt, men för inte alltför länge sedan hade det varit totalt omöjligt att få allt detta gjort under en och samma dag. Men alltmer känner jag mig som en duracellkaning och orkar ungefär det jag vill orka med.
Förövrigt måste jag säga att diskmaskinen är en helt underbar investering. Vi har länge pratat om att köpa en och nu har det äntligen blivit av. Hyresvärden var här igår och fixade med själva anslutningarna för vatten och avlopp, sedan ordnade jag resten med programmering och lite annat meck som man var tvungen att fixa med innan man kunde börja använda den. Näst efter tvättmaskinen anser jag att det är den bästa investering man kan göra när det gäller hushållsapparater. Jag har haft diskmakin förr, men de har gått sönder och nu har vi varit utan ett tag. Även om man bara är två personer, så blir det en del disk varje dag och det är otroligt skönt att slippa ta hand om den för hand. Hur mycket ork man än har...
 
Den senaste investeringen....
 

 
Bilden lånad från EnergiNorge
 


Järnrörsskandal

 
Undrar om Polisen kollat ifall topparna inom SD har alibi för den aktuella kvällen? ;-)
 

 
AB 1
 


Vårkänslor

Minns ni känslan när man var liten och på våren fick plocka fram cykeln? Det var en euforisk frihetskänsla att få svischa fram på cykeln och slippa alla varma och otympliga vinterkläder. Jag minns så väl att mina föräldrar brukade säga att jag inte fick ta fram cykeln innan asfalten syntes på gatan utanför. Jag tog detta väldigt bokstavligt och gick verkligen och tittade efter fläckar av bar asfalt på vår gata - och aå fort minsta lilla fläck syntes sprang jag förstås hem och ville plocka fram cykeln. Det hände till och med att jag grävde undan lite snö med händerna bara för att få fram en fläck asfalt i hopp om att få ta fram cykeln.
Ungefär samma känsla har jag haft i kroppen sista dagarna, när våren tagit fart. Även om jag jobbat ganska intensivt på sistone, så har jag hunnit märka av vårens ankomst när jag gått till och från tunnelbanan. För varhe gång jag gått förbi buskarna utanför mig, har jag märkt små, små framsteg i form av fler blommor och större löv. Det är nästan att det varit skillnad från en timme till en annan.
På nägot sätt är våren nästan härligsa och vackrare än sommaren. Nu, när allt är nyutslaget och doftar så härligt, är det härligare än under själva sommaren. Kanske uppskattar man det hela mycket mer när man har hela sommaren framför sig också... Precis som att advent oftast känns mycket härligare än själva julen.
I år blir det dessutom en extra bra start på sommaren, för häromdagen bokade jag en vårresa till Amsterdam i slutet av maj. Jag blev helt såld på den staden när jag var där för några år sedan, men bara stannade över dagen. Det var mycket tidigare på våren jag var där sist, så kan tänka mig att det är långt mer vackrare i slutet på maj. Och det kommer dessutom att bli ett bra firande av att jag äntligen är frisk. :-) Det är några år sedan jag hade råd att resa i någon nämnvärd utsträckning sist, men nu har ekonomin kommit på fötter igen och jag har råd att resa lite mer. Jag kommer verkligen att njuta från den stund jag sätter min fot på Arlanda, bara atmosfären på en flygplats är ju helt underbar.
 

 
Bilden lånad från Event limousine
 


Främlingsfientlighet

 

 
Bilden lånad från ETC:s pappersupplaga 2015-04-30
 


Medelhavskryssning

 

 
Bilden lånad från Dagens Nyheters pappersupplaga 2015-04-26
 


Jobbigast - lumpen eller graviditet?

 

 
Bilden lånad från ETC:s pappersupplaga 2015-04-20
 


Sömntabletter tycks vara effektivare än sängar...

När jag har sovmorgon dagen efter, brukar jag ha en väldig tendens att bli sittande uppe sent på kvällen - ibland till långt in på natten. Oftast har jag inga som helst problem att hålla mig vaken, snarare har jag svårare att motivera mig till att gå och lägga mig. Det är trots allt en egenskap som ju borde vara en fördel om man jobbar skift, som ju jag gör. Trots allt jobbar jag ett antal nattpass per månad i normalfallet och borde inte ha några större problem att hålla mig vaken.
Men det har jag. Lustigt nog har jag mycket svårare att vara vaken en hel natt när jag vet att jag inte kan gå och lägga mig precis när jag vill. Även om jag förstås håller mig vaken, brukar de sista timmarna framåt morgonen vara rena plågan - till skillnad mot när jag är vaken den tiden helt frivilligt.
Visserligen sitte jag ytterst sällan upp till framåt sju på morgnarna när jag är ledig, om det ens har inträffat någon gång. Men sitter jag på jobbet, börjar ögonlocken oftast bli tunga redan vid ettiden. Sedan blir det bara värre ju längre tiden går och jag skulle med lätthet somna långt innan nattpasset är slut.
Säkerligen finns det någon psykologisk förklaring till det hela som jag inte känner till. Jag brukar försöka vända lite på dygnet redan natten innan jag ska göra först nattpassetl, bara för att det ska bli lättare att hålla sig vaken. Men det är inte alltid det knepet fungerar tyvärr, även om det för min del är långt effektivare än att försöka sova lite under eftermiddagen/kvällen. För sova innan nio på kvällen är en total omöjlighet för min del, det spelar i princip ingen roll hur trött jag är. Men även om jag sover en del av förmiddagen, behöver inte klockan passera midnatt med mer än någon timme innan jag böjar gäspa och längta hem till sängen...
Kanske finns någon annan luttrad nattarbetare därute som har ett bra knep att dela med sig av? :)
 

 
Bilden lånad från Aftonbladet
 


Working 9 to 5...

Försöker motivera mig själv att göra första nattpasset på närmare ett år... ;-)
 
 

 
Bilden lånad från Someecard
 


I'm on a diet

I ärlighetens namn fick jag en svårartad chock när jag ställde mig på vågen i september förra året. På bara ett par månader hade jag gått upp drygt tio kilo och låg på en respektabel vikt på 115 kilo. Det hade några veckor sedan jag fått beskedet om tumören i nacken och jag hade mest gått hemma utan ork till att göra särskilt mycket. Med tanke på den stillasittande tillvaron med ganska mycket tröstätande, så var det kanske inte så konstigt att vikten skenat i höjden. Eftersom jag aldrig haft bil, blir det förstås i normalfallet att jag går en hel del när jag ska någonstans, jag får en hel del gratismotion till vardags. Men under den här tiden orkade jag ingenting och lämnade knappt lägenheten, så det var ingen bra kombination att äta mer och onyttigare samtidigt som jag knappt rörde på mig alls.
Men när jag sedan väl blev inlagd på sjukhus för operation och efterföljande rehabilitering, formligen rasade jag i vikt. Under två månader jag var inlagd, gick jag ner 10 kilo. Mycket på grund av regelbundna måltider och relativt små portioner - åtmintone med mina mått mätt. Regelbundna måltider är man ju oftast inte särskilt bortskämd med när man jobbar skift heller, så den biten har jag ju emot mig nu när jag börjat jobba igen.
När jag väl kom hem igen från sjuhuset, insåg jag dock att jag ägde massor med kläder som jag fortfarande inte kom i. Så jag hade minst sagt anledning att på allvar tänka igenom mina matvanor, vilket jag successivt också gjort. Efter några månader med 5:2-dieten och att i övrigt tänka på vad och hur mycket jag äter, har det till sist börjat ge ordentligt resultat. Numera kan jag stoltsera med att ha gått ner total 18 kilo sedan i september - och vips kan jag använda mina kläder igen! Det är dessutom lättare att knyta skorna och inte lika jobbigt att röra på sig.
En av de saker jag insett sedan jag blev sjuk är hur viktigt det är att ta hand om sin kropp och att man trots allt inte är odödlig. Överikt kan ge sådana oerhörda konsekvenser vad gäller hjärta/kärl, diabetes och problem med leder och rygg - bland annat. Så är det något jag kan göra för att i möjligaste mån undvika fler sjukdomar, så är det just att gå ned i vikt. Ska jag följa läkarnas rekommendationer (vilket jag oftast brukar göra), så behöver jag gå ner ytterligare cirka 15 kilo. Men fortsätter jag i den här takten, så bör jag väl snart vara där...
 

 
Vågen lånad från Complete Pulse
 


Jimmie Åkesson och flaskskepp

 
Varje gång jag ser Jimmie Åkesson i Riksdagens talarstol kommer jag att tänka på ett flaskskepp. Hur fasen kom han in?
 

 
Bilden lånad från Sveriges Riksdag
 


Vanesak

Det är inte utan att man förvånas lite över hur lätt man trots allt vänjer sig vid saker och ting, även som sådant som man aldrig trott att man skulle kunna lära sig. För några månader sedan bestämde jag mig för att avstå från alkohol och tyckte på sätt och vis att det var ett rätt tufft beslut att ta. Framförallt med tanke på hur ingrodd alkoholkulturen trots allt är i Sverige och vilken tråkmåns man anses vara om man inte dricker alkohol. Jag såg framför mig hur jag skulle mötas av en massa fördomar om att vara nykter alkoholist och en lång rad andra saker.
Anledningen till beslutet var helt enkelt att jag efter en mer eller mindre påtvingad period av nykterhet efter operationen i höstas inte kände mig sugen på alkohol längre. Jag tyckte inte att det smakade gott och uppskattade inte längre att vara påverkad av alkohol. Men samtidigt som jag insåg att jag ständigt skulle behöva försvara mitt beslut i olika sociala sammanhang där alkohol förekommer, insåg jag också hur inpräntad vanan att dricka alkohol är i min egen tillvaro. Skulle en god lördagmiddag vara lika festlig utan ett glas vin eller en öl till maten? Skulle det vara samma sak att gå på restaurang om man inte drack något? Hur skulle det vara på olika middagar, då alla andra dricker förutom jag själv?
Jag ska väl börja med att erkänna att jag trots allt inte varit hundraprocentigt avhållsam, jag har faktiskt tagit enstaka glas. Men det har verkligen varit enstaka glas och ingenting annat. Och det har gått förvånansvärt bra måste jag säga. Till en början kändes lediga helgkvällar lite konstiga, det var som att något "fattades" kändes det som. Men ju mer tiden gått, ju mindre har jag tänkt på det och nu känns det trots allt rätt naturligt att alkohol inte är en given del av tillvaron - även om jag kan ta något glas ibland.
Jag har nog svårt att se mig som absolutist resten av livet, det måste jag nog säga. Och jag tänker inte på något vis moralisera över folk som tycker om att vara ute och festa. Det kommer säkerligen hända även för min del, fast i långt mycket mindre utsträckning än det någonsin gjort tidigare. Tilläggas ska väl att jag inte druckit några omåttliga mängder ens innan jag blev sjuk i somras, men någon gång per vecka blev det något alkoholhaltigt i någon utsträckning. Även om det många gånger bara varit frågan om enstaka glas. Men min poäng kvarstår, det är märkligt vad snabbt man vänjer om sig från en vana till en annan bara man bestämmer sig. Plötsligt funkar det faktiskt väldigt bra att dricka vatten till en god lördagmiddag eller att avstå alkohol i olika sociala sammanhang. Än så länge har jag inte fått särskilt många kommentarer kring att jag väljer ett alkoholfritt alternativ - snarare tvärtom. Men av egen erfarenhet vet jag att de kommentarerna kommer förr eller senare, vilket egentligen är rätt sjukt. Det borde ju trots allt vara upp till var och en om man dricker alkohol eller ej - utan att bli ifrågasatt. Men tyvärr fungerar den svenska mentaliteten inte så alla gånger...
 

 
Bilden lånad från Miriam the star
 


Saudiavtalet

 

 
Bilden lånad från SvD
 


Utkast till ett brev - ackord

Intro: Em Esus2 D Em D

Em                        C
Nu när du har sagt vad du tänker
        G                     D
det var inte speciellt intressant
Em                               C
Vill jag skicka några rader från tippen
      Am                 D
från högkvarteret Greta Garbo

           Em                   C
Jag hör en kräftskiva nere från gatan
     G                   D
och silltrutar uppe från taken
       Em                  C
Ibland längtar jag ut till Europa
        Am        Bm     Em
men jag åker inte ensam igen

        Em                           C
Har jag sagt att jag ska flytta till hösten?
G                  D
trehundra meter åt öster
        Em                     C
Jag ska sitta på balkongen när kvällen kommer
     Am                  D
och spökskriva dikter åt kungen

            Em              C
Och jag ska öppnas som ett tvårumshotell
           G                   D
där du kan komma och gå som du vill
    Em                     C
Och kan jag så slänger jag bort allt jag har
          Am        Bm       Em
och bara sparar en fast telefon

C                   D
Ingen ska se mig gå ner mig
                G       Bm
jag kommer tillbaka
    C                     G
Här guppar ingen herrelös båt
    C                       Em
ett vingslag får luften att skaka
D                   Am              Bm     Em
ingen ska se mig gå ner mig, aldrig se mig så

Em                         C
Människor som håller sig i tiden
       G               D
lämnar ingen dröm bara drömd
       Em                C
Vi har ingenting här att predika
       Am              D
och vi jagas ända in i sömnen

        Em                  C
Jag ska måla med gouche och akryl
    G                        D
den tavla som jag alltid har tänkt mig
     Em                    C
Ett svar på alla tänkbara frågor
            Am        Bm       Em
och jag ska hänga den över din säng

Em                         C
Sa jag att jag har min förtröstan
   G                   D
i Jesus och den Helige Anden
     Em                  C
Jag läser böcker som jag borde ha läst
         Am                    D
och jag lyssnar mest på Jimmie Rodgers

         Em                         C
Och jag skiter i att svara när det ringer
            G                     D
det är ett långsamt sätt att bli ensam
         Em                     C
Jag retirerar och är snart tillbaka
     Am          Bm        Em
på gatan där jag lärde mig gå

C                   D
Ingen ska se mig gå ner mig
                G       Bm
jag kommer tillbaka
    C                     G
Här guppar ingen herrelös båt
    C                       Em
ett vingslag får luften att skaka
D                   Am              Bm     Em
ingen ska se mig gå ner mig, aldrig se mig så

            Em                       C
Och jag ska hitta dig igen längs med vägen
G                         D
innan jag har fyllt mina fyrtio
        Em                  C
Jag gör plats på min nya balkong
           Am                     D
om du vill odla din Hungarian Hot Wax

            Em                 C
Och när jag möter ensamheten i trappen
        G                   D
ska jag klä den i byxor och skor
         Em                C
Jag ska ringa mina vänner igen
         Am            Bm     Em
och va nykter nästan varje kväll

C                   D
Ingen ska se mig gå ner mig
                G       Bm
jag kommer tillbaka
    C                     G
Här guppar ingen herrelös båt
    C                       Em
ett vingslag får luften att skaka
D                   Am              Bm     Em
ingen ska se mig gå ner mig, aldrig se mig så

 

 
LYSSNA PÅ LÅTEN
 
Ackorden hämtade från Ultimateguitarr
 


Utkast till ett brev - officiell video

 

 
TEXT OCH ACKORD
 


Moses badar

 
 
 

 
Bilden lånad från Nuk3
 


Dags att avskaffa Radiotjänst

Återigen ska Tv-avgiften utredas och kan i framtiden komma att ersättas med en skatt. Men den har ändå många år kvar och nu genomför regeringen en avgiftshöjning. Från och med den 1 juli blir tv-avgiften 12 kronor högre varje månad, eller 144 kronor dyrare per år, vilket motsvarar en höjning med sju procent.
Jag har länge tyckt att det är märkligt att man inte omformat TV-licensen för länge sen. Den fyllde möjligen sitt syfte så länge man bara kunde ratta in SVT på sin TV-apparat, men idag kan man ha en TV och dessutom använda den utan att titta på SVT överhuvudtaget. Detsamma gäller en radioapparat, där man inte alls behöver lyssna på de statliga kanalerna även om apparaten står på dygnet runt. Med andra ord borde TV-innehav inte göra att man är skyldig att betala för att se SVT.
Det är inte en fråga om att man inte ska betala för sig, utan att man inte ska behöva betala för en tjänst som man inte utnyttjar. Personligen har jag bara tre TV-kanaler, SVT 1 och 2 samt TV4. Men om jag inte utnyttjade dessa kanaler, skulle jag heller inte vilja betala för dem. Precis som att jag inte vill betala för TV1000 eftersom jag inte nyttjar den kanalen. Så jag kan inte påstå att jag är något fan av en TV-skatt heller, eftersom man då i ännu större utsträckning tvingas att betala för något som man kanske inte utnyttjar. Det mest klockrena borde givetvis vara att SVT kodas så att du inte får in kanalerna om du inte betalar TV-avgiften. Att SVT har en skyldighet att informera när något större inträffar är knappast särskilt svårt att kringgå. Häv kodningen när man måste nu ut till så många som möjligt och ålägg samtidigt övriga kanaler att antingen informera själva eller att hänvisa till SVT. Simsalabim har man löst det hela... :-)
 

 
DN 1
 
Bilden lånad av Emil Isberg
 


Hela huset - text och ackord

Intro: G (x2)

G          B       C           G             B     C
Min bleka kind är svart av smink, hör hela huset sova tungt
G         D           Em       C          G
...Finns inget jag behöver som är någon annanstans
     D            Em         C         G  
Jag skulle kunna dö nu, med kinden mot din hals
G          B      C       G              B    C      
Jag reser mig ur våran säng, lämnar dig sovande min vän
G       D             Em        C        G
...Jag smyger över golvet, ser solen stiga upp
   D              Em          C               Em
I samma stund så vet jag att allting har ett slut

            C   G/B    Em
Allt är för bra nu
            C      G/B     Am
Går runt i t-shirt och är trött
           C             G                 D       Em
Sitter på pianot mellan flaskor, glas och fimpar
         C                G              A    G/B       
Blundar tills jag skymtar lyckan och jag vet
             C   G   Dsus4
Allt är för bra nu
Em       C
Allt är bra nu

G            B        C      G             B     C      
Festen har dött för längesen, soffan har blivit till en säng
G       D             Em       C        G
...Jag lånar någons stövlar i storlek 45
     D         Em        C         G
Går ut genom dörren och där är sommaren
   G      B     C      G              B   C         
I gräset sover någon än, ser ganska obekvämt ut men
G       D              Em        C          G       
...Jag knäpper några bilder och skrattar för mig själv
   D              Em          C               Em
I samma stund så vet jag att allting har ett slut

            C   G/B    Em
Allt är för bra nu
            C      G/B     Am
Går runt i t-shirt och är trött
           C             G                 D       Em
Sitter på pianot mellan flaskor, glas och fimpar
         C                G              A    G/B       
Blundar tills jag skymtar lyckan och jag vet
             C   G   Dsus4
Allt är för bra nu
Em       C
Allt är bra nu

Em (x2)
   C       G     D     Em
Aaaaaaah, aaah, aaah, aaah

Em (x2)

   C       G     D     Em    C        G    D
Aaaaaaah, aaah, aaah, aaah, aaaaaah, aaah, ah
C          G     D    Em
Aaaaaaah, aaah, aaah, ah...

Em                  C   G/B    Em
........Allt är för bra nu
            C      G/B     Am
Går runt i t-shirt och är trött
           C             G                 D       Em
Sitter på pianot mellan flaskor, glas och fimpar
         C                G       Em 
Blundar tills jag skymtar lyckan
            C   G/B    Em
Allt är för bra nu
            C      G/B     Am
Går runt i t-shirt och är trött
           C             G                 D       Em
Sitter på pianot mellan flaskor, glas och fimpar
         C                G              A    G/B       
Blundar tills jag skymtar lyckan och jag vet
             C   G   Dsus4
Allt är för bra nu
Em       C
Allt är bra nu

Outro: G (x2)
 
 

 
LYSSNA PÅ LÅTEN
 
Ackorden hämtade från Guitartabs
 


Jesu korsfästelse

 

 
Bilden lånad från Skratt utan gränser
 


Gunvald Larsson läxar upp Sverigedemokrat

Så här ska de tas... :-)

 


Take me to church - the official video

 

 
TEXT OCH ACKORD
 


Take me to church - ackord

Vers 1
Em              Am  Em                       Am  G
 My lover's got humor, she's the giggle at a funeral
                         Am  Em                            Am  Em
Knows everybody's disapproval, I should've worshipped her sooner
                    Am       Em                     Am       G
If the Heavens ever did speak, she’s the last true mouthpiece
                        Am      Em                 Am      D
Every Sunday's getting more bleak, a fresh poison each week
                  C                
We were born sick, you heard them say it
Em                   Am      Em                              Am      G
 My church offers no absolutes, she tells me 'worship in the bedroom'
                        Am    Em                   Am     D
The only heaven I'll be sent to is when I'm alone with you
               C
I was born sick, but I love it. Command me to be well

        G   C G  Cm G Cm G
A-A-A-A-A-  Amen Amen Amen


Refräng
    Em                                                   B7
Take me to church I'll worship like a dog at the shrine of your lies G I'll tell you my sins and you can sharpen your knife Am Em N.C.** (E)--5-3--3-2--| Offer me that deathless death, good God, let me give you my life Em B7 Take me to church I'll worship like a dog at the shrine of your lies G I'll tell you my sins so you can sharpen your knife Am Em Offer me that deathless death, good God, let me give you my life

Vers 2
Em                      Am      Em                Am      G
 If I'm a pagan of the good times, my lover's the sunlight
                       Am    Em                 Am    D
To keep the Goddess on my side she demands a sacrifice
                   C
Drain the whole sea, get something shiny
Em                       Am        Em                       Am        G
 Something meaty for the main course, that's a fine looking high horse
                     Am   Em                         Am     D
What you got in the stable? We've a lot of starving faithful
                 C
That looks tasty, that looks plenty, this is hungry work

Refräng 1
N.C.*        Em                                                   B7
 Take me to church I'll worship like a dog at the shrine of your lies
                                                G
I'll tell you my sins so you can sharpen your knife
             Am                    Em                     N.C.**
Offer me my deathless death, good God, let me give you my life
             Em                                                  B7
Take me to church I'll worship like a dog at the shrine of your lies
                                                G
I'll tell you my sins so you can sharpen your knife
             Am                    Em                     N.C.**
Offer me my deathless death, good God, let me give you my life

Brygga
C          G                  B7        Em
 No masters or kings when the ritual begins
          C         G              B7         Em
There is no sweeter innocence than our gentle sin
        C           G           B7            Em
In the madness and soil of that sad earthly scene
       C        G            B7        Em   D   G/B   C
Only then I am human, only then I am clean     Oh

G    C  G  Cm G  Cm G
Oh   Amen  Amen  Amen


Refräng 2
N.C.*            Em                                                   B7
 Take me to church I'll worship like a dog at the shrine of your lies
                                                 G
I'll tell you my sins and you can sharpen your knife
               Am                    Em                     N.C.**
Offer me that deathless death, good God, let me give you my life
             Em                                                  B7
Take me to church I'll worship like a dog at the shrine of your lies
                                                 G
I'll tell you my sins and you can sharpen your knife
               Am                    Em                     N.C.**  Em
Offer me that deathless death, good God, let me give you my life



Ackorden hämtade från Ultimate Guitar
 
LYSSNA PÅ LÅTEN
 


HBTQ-certifiering


 
Bilden lånad från Skratt utan gränser
 


Glad påsk!

Så är det påsk igen och jag är lika brydd som vanligt över traditionen att sätta fjädrar i ris. Eller är den här bilden tagen under det kinesiska påskfirandet?
Nåja, skämt åsido... :-) Personligen har jag aldrig firat påsk något nämnvärt sedan jag flyttade hemifrån. Istället har jag oftast valt att jobba, eftersom det ger ganska lättförtjänta pengar. Och det är samma sak i år, även om jag är ledig på annandagen. Det gör mig inte särskilt mycket att jobba denna helg, utan jag ser det mest som et bra tillskott i kassan. Även om vi numera inte har särskilt bra storhelgstillägg om man jämför med hur det har varit tidigare. Så nu gör jag tre kvällspass på rad och kommer spendera påskhelgen på jobbet.
De enda storhelger jag allra helst vill vara ledig är jul och midsommar, de andra helgerna under året gör det mig ingenting att jobba. Trots allt ingår det ju också att jobba storhelger när man jobbar skift som jag gör, så det är ju inte så mycket att diskutera. Och jag har inga större planer på att söka mig till något jobb med kontorstider, eftersom jag trivs bäst med skiftarbete. De perioder jag jobbat kontorstider har det känts som att jag jobbat jämt och aldrig fått vara ledig. På kvällarna är jag då supertrött och det känns som att man bara hinner för att äta och sedan krypa i säng för att åka till jobbet igen på morgonen. Även om man jobbar ungefär lika många timmar när man jobbar skift, så känns det som att man trots allt får lite mer ledigt. Priset är istället att man får jobba på obekväma tider om kvällar, nätter och helger.
 

 
Bilden lånad från Gråa hår och goda skratt Ellans vardag!!
 


Nytatuerad

Äntligen var det idag dags. För länge sedan hittade jag en tatuering jag gärna ville göra, men har inte tyckt att jag haft råd. Trots allt är det ju ganska dyrt med tatueringar. Men efter en ganska jobbig höst och vinter med tumörer, operationer, rehabilitering och sjukskrivning till förbannelse, bestämde jag mig för att ge mig själv en "uppmuntringspresent". Jag tyckte faktiskt att jag förtjänade det helt enkelt.
Och idag hade jag tid hos en tatuerare här i Bagarmossen. Jag har hört jättemycket om dem, att de ska vara väldigt duktiga. Och eftersom de ligger mer eller mindre tvärs över gatan från mig sett, så var valet rätt självklart.
Det ironiska är att jag i augusti gick till en tatueringsstudio inne i stan för att boka tid, men ändrade mig när priset visade sig bli väldigt mycket högre än man sagt från början. Då hade jag tänkt sätta tatueringen i nacken och det var nog tur att att jag faktiskt ändrade mig i sista stund, för några veckor senare hittade man tumören i nacken och jag har nu ett ganska dekorativt operationsärr där istället. Tatueringen hade med andra ord blivit rejält förstörd i och med operationen.
Nu placerade jag den på underarmen, strax under armväcket istället och är supernöjd. Nu blev det dessutom en extratatuering på utsidan av underarmen, i form av en liten geting. Jag trodde innan att det skulle göra rätt ont att tatuera sig på insidan av armen, men det visade sig att jag hade rätt fel. Även om det förstås kändes, så var det inte alls så illa som jag trodde att det skulle vara.
Resultatet ser ni här nedanför - och jag är riktigt nöjd med det! :-)
 


 

 
Bilden lånad från Hatad och älskad av alla
 


Påskkärringar

Idag är det skärtorsdag och dags för påskkärringarna att bege sig till Blåkulla. Jag har dock en förmaning till er som ska bestiga era kvastar och ge er ut i atmosfären:
 
DON'T DRINK AND FLY!!
 
 
Det kan trots allt komma en husväg i vägen... :-)
 

 
Bilden lånad från Picturepush
 


Slaveri

 

 
Bilden lånad från Helt normalt
 


Skiftande tillvaro

Så har jag jobbat heltid under några veckor och det har gått förvånansvärt bra. Även om jag är aningen tröttare än jag brukar vara efter ett arbettspass, så är det inte värre än att jag faktiskt står ut med det. Hittills har jag övervägande gjort dag- och kvällspass men snart kommer jag övergå till att även göra nätter, till en början på prov. Jag föredrar trots allt att jobba treskift framför kontorstider och tycker faktiskt att det ska bli skönt att återgå till mina ordinarie arbetstider.
På det stora hela har det gått otroligt mycket bättra att börja jobba efter fem månaders sjukskrivning än vad jag överhuvutaget vågat hoppas på. Innan jag började jobba, pratade sjukvårdspersonalen om att de tyckte att jag sakta skulle trappa upp arbetstiden för att vara upp på heltid först till hösten. Det kändes som en hel evighet att jobba deltid från februari och ända fram till i höst. Men det var inte av någon trots som jag avstod från att jobba deltid så länge, utan helt enkelt för att jag känt att jag orkat.
De endas krämporna jag numera känner av är i princip att vänsterhanden fortfarande inte fungerar riktigt som den ska. Det är lite olika från dag till dag och jag blir snabbt trött i handen, men på det stora hela lider jag inte så mycket av det längre. Balansen är fortfarande aningen nedsatt och jag vågar inte riktigt lita på kroppen i alla lägen. Jag avstår till exempel från att gå i rulltrappor och liknande balansövningar.
Så vågar jag ännu inte köra bil, men det är något som jag säkerligen skulle klara trots allt. Största anledningen är att jag aldrig skulle förlåta mig själv om jag skulle orsaka en olycka på grund av att jag gått för fort fram och börjat köra bil. Det är helt enkelt inte värt risken att skada eller rent av döda en annan människa bara för att få köra. Sen är det ju inget större problem eftersom jag inte har bil och det därmed är ytterst sällan jag faktiskt har tillfälle att köra.
 
För några månader sedan trodde jag aldrig att jag skulle må så här bra så här pass snart efter operationen - och i ärlighetens namn tycktes inte vårdpersonalen tro det heller. Det är fascinerande hur kroppen tycks kunna läka och återhämta sig från en så komplierad operation som det faktiskt var frågan om i september. Från att mer eller mindre ha varit förlamad från nacken och ner första timmarna efter uppvaknandet ur narkosen till att nu vara kapabel att jobba heltid är rätt imponerande. Och med tanke på vad alternativet hade varit, så kan jag nog leva med att vänsterhanden inte riktigt vill samarbeta...
 

 
Bilden lånad från Workout trends
 


Fortune teller

När jag flyttade in i min nuvarande lägenhet, bytte jag bort min tidigare lägenhet mot den här. Damen som bodde i lägenheten innan mig presenterade sig ganska snart som medium, med andra ord en spådam. Tidigare har jag varit lite skeptisk till det här med ett bli spådd och tyckte mest att det var rätt flummig. Men någonstans var det också en eggande tanke att någon kan se saker vi andra inte kan se. Så lite som en kul grej, bad jag henne att spå mig - och det visade sig att hon fick rätt på flera punkter. Hon förutsåg att jag skulle få ett nytt jobb, ur det skulle gå med olika relationer och när jag några månader senare tänkte tillbaka på vad hon sagt skulle ske, insåg jag att hon fått rätt i nästan allt hon sagt.
Det är fortfarane en eggande tanke och jag har faktiskt blivit övertygad att vissa människor kan se sådant vi andra inte kan se. Sen må man tycka att det är flummigt, buffel och båg - och det finns garanterat många lurendrejare i den här branschen. Men en och annan seriös spådam finns det uppenbarligen.
Samma sak kan jag känna när det gäller frågan om det finns till exempel en parallell verklighet. Jag tror inte att våra sinnen kan uppfatta allt i normala fall och att mycket väl kan finnas en verklighet som de flesta av oss inte kan uppfatta. Sen kan det finnas en och annan som har gåvan och förmågan att göra det. Det är ju givetvis ingen absolut vetenskap, utan något man bara kan spekulera i. Jag kan inte bevisa att jag har rätt, men ingen kan heller bevisa motsatsen...
 

 
FOTNOT
Detta är ett inlägg skrivet i samarbete med Spådom24. Åsikter och erfarenheter beskrivna i inlägget är helt och hållet mina egna, men jag har fått betalt för att skriva detta inlägg.
 

 
Bilden lånad från Glädjekällan