Att söka jobb

Ibland känner jag mig som en bortskämd snorunge när jag söker jobb. En bortskämd snorunge som tror att man kan välja och vraka bland jobb.
I min värld är grundprincipen att alla som kan ska jobba utifrån sin förmåga. Självklart ska man inom rimliga gränser vara beredd att flytta för ett jobb och/eller söka sådant som man kanske är överkvalificerad för eller som inte faller inom det område man vill helst vill jobba. Det ska exempelvis inte att gå på A-kassa hur länge som helst i väntan på drömjobbet med stort D.
Men sen finns det förstås vissa gränser någonstans. Personligen söker jag inga jobb som jag instinktivt känner inte passar mig, där jag av en eller annan anledning redan från början är övertygad om att jag inte kommer att trivas.
Med åren har jag lärt mig att följa min magkänsla, att den känslan i de allra flesta fall är rätt. Sedan jag slutade på Trafikverket för snart år sedan har jag hunnit söka ett rätt stort antal jobb. Och några gånger - även om det inte är särskilt många - har jag antingen dragit mig ur rekryteringsprocessen eller avböjt ett jobberbjudande då jag under processens gång insett att det rör sig om ett jobb som inte passar mig av någon anledning.
Någon ytterst enstaka gång under det gångna året har det också skett att jag blivit erbjuden jobb utan att ha sökt dem. Jag skulle inte kalla det att jag blivit headhuntad, men det har varit tillfällen då jag visat intresse för en arbetsgivare i något sammanhang och sedan har en annan tjänst än den jag sökt dykt upp. Och så har jag blivit kontaktad. Man blir givetvis smickrad när sådana situationer uppstår, men även där har det hänt att jag aböjt erbjudandet.
Men varje gång jag tackar nej till ett jobb, får jag av någon märklig anledning dåligt samvete. Kanske just därför att jag grunden tycker att var och en ska dra sitt strå till stacken. Nu är det visserligen så att jag har ett vikariat och för tillfället är självförsörjande. Jag tackar inte nej till jobb samtidigt som jag går hemma och stämplar. Men när det finns människor som knappt kan få ett jobb, får jag själv tillräckligt många erbjudanden för att kunna tacka nej. Och det får mig ibland att känna mig som en bortskämd snorunge som tycks tro att jag kan välja vraka bland jobberbjudanden. För det ligger ändå en liten bit från sanningen, milt uttryckt...
 

 
Bilden lånad från Shortcut
 

0 kommentarer
    Follow
publicerat i Dagbok, Jobb och arbetsmarknad;
Taggar: Arbetsförmedlingen, arbetslös, arbetsmarknad, jobb

Tio udda rörliga broar

 

0 kommentarer
    Follow
publicerat i Diverse

Vecka 28

Helgen denna vecka blev kanske inte riktigt vad jag tänkt mig. Jag hade hoppats på okej väder och att komma iväg för att sola och simma lite. Men det blev väl lite si och så med den biten. Lördagen bjöd på regn och åska en stor del av förmidddagen - åtminstone över Bagarmossen - och jag bestämde mig tidigt för att det inte skulle bli något solande. Visserligen mysigt med åskoväder, men inte väder som man är särskilt sugen att sola och bada i.
Så det blev lite knåpande hemma istället, något som trots allt behövde göras. Jag har fått iväg några arbetsansökningar för olika jobb som jag länge tänkt söka och avverkat en del pappersarbete. Papper har ju en tendens att bli liggande i väntan på att fyllas i eller sättas in i pärmar och högen började nu bli rött stor.
Senast igår när jag satt med jobbansökningsarna som skulle iväg, insåg jag vilken svängning jag gjort när det kommer till vilka jobb jag faktiskt söker. Tidigare har ett jobb i mina värld mest varit en inkomstkälla, ett ont måste för att man behöver försörja sig.
Men sedan min sjukdomsperiod 2014 har jag nog omvärderat saker och ting, inte bara jobbet. Bland annat har jag npg insett hur viktigt det är att det känns meningsfullt att gå till jobbet varje dag. Det räcker inte längre att "bara" tjäna ihop till brödfödan, utan det ska även kännas meningsfullt med tanke på hur mycket tid och energi man faktiskt lägger ner på jobbet. Det är en stor del av sin vakna tid som man spenderar på arbetsplatsen och det känns allt viktigare att den tiden spenderas på något man uppskattar och som känns meningsfullt.
Så jag har helt enkelt blivit lite mer kräsen när jag läser platsannonserna. Många jobb som jag förmodligen sökt för några år sedan, gallrar jag idag bort. Givetvis hade jag inte resonerat på samma sätt om jag varit arbetslös, då hade prio ett varit att få ett jobb även om det kanske inte är världens roligaste jobb. Men nu har jag ett jobb och söker nytt eftersom jag "bara" har ett vikariat och vill ha tryggheten med en fast anställning.
 
Söndagen började i alla fall med lite bättre väder, så idag blev det en vända till badet. Det blev någon timme på stranden och sedan 2.000 meter simning i utomhusbassängen. Och jag hade rätt bra tajming. När jag började bli klar i bassängen såg jag att det började mulna på lite - och när jag sedan duschat och var på väg till tunnelbanan kom regnet. Sedan har det till och från regnat rätt duktigt.
Imorgon börjar vardagen igen, men nu kan jag glädjas åt att det inte är långt kvar till semestern. Det är tre veckor kvar, men av dessa jobbar jag bara två. Så jag kommer ha en liten minisemester på den vecka innan den riktiga semestern drar igång. Det är den stora fördelen med att jobba skift, att man emellanåt har lite längre ledigheter inlagda i schemat. Jag har var åttonde vecka helt ledig och det är verkligen guld värt.
Semestern kommer bli lite improviserad som det verkar, men det finns en charm i att inte planera så mycket. Eventuellt blir det kanke en liten "roadtrip" under några dagar, men merparten av tiden kommer spenderas i sommarstugan i Söderhamn. Jag har faktiskt svårt att tänka tanken att åka utomlands sommartid. Det är då Serige är som allra vackrast och härligast, så då vill jag inte åka härifrån. Men mellan november och mars har jag inga betänkligheter med att åka utomlands.
Nu kommer dessutom sensommaren och hösten se rätt lättsam ut som det verkar. Jag har semester de tre sista veckorna i augusti, sedan jobbar jag tio dagar för att återigen ha två veckors semester och åka till Mallorca. Sedan jobbar cirka tre veckor och är sedan på en tvåveckorskurs i Halmstad i början av oktober om allt går som planerat. Så minsta möjliga ansträngning närmsta månaderna helt enkelt... 😁
 
Jag fick en liten kompis idag, som var minst lika intresserad av min smörgås som jag. Men jag delade glatt med mig, så även måsen fick lite bröd. 😍
 

 
Textbilderna lånade från Giant bomb, Upplev Eckerö
 

0 kommentarer
    Follow
publicerat i Dagbok
Taggar: jobb, semester, sommar

Visa fler inlägg