Våra perfekta liv

I alla sociala medier matas vi ständigt med våra medmänniskors ständiga bravader. "Fikar med bästa X", "Utlandsresan bokad" läser man på Facebook och Twitter. Bloggar och Facebooksidor fylls av bilder på de senaste inköpen av kläder, inredaningssaker och möbler, bilder på de sunda frukostarna och luncherna man äter.
På andra bilder sitter blogginnehavaren eller Facebookanvändaren på tummen uppåt eller neråt beroende på om man vill visa att man är glad eller ledsen, om det är något man gillar eller ogillar. Eller dissar eller hissar, som man ju ofta säger med "moderna internettermer".
Många gånger känns det som att folk försöker bräcka varann i sporten "mest perfekta livet". Vem har bäst smak vad gäller kläder och heminredning? Vem har råd med de dyraste kläderna och inredningsattiraljerna? Vem är duktigast på hantverk eller handarbete? Vem gör den snyggaste uppläggningen av lunchsalladen på sin fyrkantiga tallrik?
Missförstå mig nu rätt. Jag lägger också ut saker på såväl blogg som Facebook som jag tycker jag gjort bra, som jag av någon anledning är stolt eller glad över. Men jag gör det inte stup i kvarten. För när någon flera gånger per dag lägger ut senaste inköpet, senaste kreaktionen, senaste måltiden och ständigt uppdaterar när man varit på gymmet eller träffat "bästa XX", då känns det mer som att man vill bräcka någon än att man faktiskt har något att berätta.
Personligen kan jag även berätta på Facebook även när jag begått något misstag eller klantat till det, men det beror självklart på vad det är. Det ska då vara något som på något sätt är lite komiskt, något som man kan skratta lite åt. Som när jag till exempel tappade mobilen i vattnet i midsomras. Mycket annat håller man förstås för sig själv.
 
Sen ska jag faktiskt erkänna att jag är smått allergisk mot den inställning många har, att "allt" ska läggas ut på internet. Det finns personer som tycker tycker det är världens grej om man inte offentliggör ett förhållande på Facebook, att den man är tillsammans med inte betyder något om det inte står på Facebook att man är tillsammans. Och då pratar jag inte om att man ljuger och säger att man är singel, utan att man helt enkelt inte har någon relationsstatus alls utlagd.
Man behöver inte redovisa var man är, vem man umgås med hela tiden. Personligen kallar jag det privatliv, man behöver inte berätta för hela världen vad man gör, vem man är tillsammans med, vad man äter, hur man klär sig och så vidare.
Det är självklart upp till var och en vad man lägger ut på internet, men man måste också respektera mitt ställningstagande att inte lägga ut allt. Det är nästan man ibland kan fråga sig om inga relationer var seriösa alls innan Facebook kom? Jag menar, då kunde man ju inte offentliggöra dem på samma sätt - och därmed var relationen inte seriös. Eller?
 

 
Bilden lånad från Kreationsbolaget
 

Pusha   Follow        
                submit to reddit
KOMMENTERA INLÄGGET HÄR

    Follow