Jag börjar bli gammal!

Det är verkligen märkligt vad trött man blir av havsluften, jag har verkligen glömt hur trött man blir av frisk luft. Det är som att stadsluften innehåller någon form av uppåttjack som gör att man orkar mer när man är hemma i stan helt enkelt.
Men sedan jag kom ut till stugan för snart två veckor sedan, har jag sovit uppåt 10-12 timmar per natt. Även om de sista nätterna varit extrema och då jag sovit som mest. Jag har lagt mig i slängarna runt 11 på kvällarna - och oftast sovit tills någon gång efter nio på morgnarna. Dagarna har varit lugna med läsning, mat och kaffe i stora mängder, men aldrig några orkeskrävande övningar.
Ändå har jag sovit som en stock på nätterna. Jag undrar ibland om det enbart är havs-/lantluften det är frågan om?! Kan det vara något annat - som att jag faktiskt jobbat på tok för mycket sista månaderna?! För jag har verkligen inte ansträngt mig på något vis under semestern, det ska jag verkligen inte skryta med. Det har snarare varit tvärtom och jag har minst sagt kopplat av på alla sätt och vis.
Min egen gissning är förstås att jag behövt denna avkoppling och all sömn. Men det känns ändå till viss del märkligt att man behöver sova nästan halva dygnet för att ta igen sina krafter - under så pass många veckor.
Å andra sidan har jag verkligen haft det rätta vädret för att det lugnt dygnet runt. Dagtid har solen gassat från en klarblå himmel och temperaturerna har legat högre än jag kan minnas att de nånsin gjort under så lång tid i augusti. Jag har suttit i trädgården hela dagarna och läst - och faktiskt plöjt igenom två böcker på cirka 600 sidor vardera under mina snart två veckor i skärgården. För min del har det varit de två sista böckerna i Milleniumtrilogin som jag inom de närmsta dagarna kommer vara klar med. Många gånger brukar jag nobba böcker och filmer som blir omdebatterade av olika anledningar, oftast av ren trots.
Andra gånger ger jag mig i kast med dem helt enkelt för att jag vill ha en åsikt om dem när debatten kommer upp. Och så har det varit med just Milleniumböckerna och -filmerna; jag har velat kunna ha en åsikt. Å andra sidan har jag heller inte ångrat mig, eftersom jag gillat både böckerna och filmerna. Jag hade inte plöjt igenom tre böcker á 600 sidor var om jag inte gillat dem! Då hade jag gett upp redan några sidor in i första boken.
Men så har sista dagarna sett ut i skärgården; jag har sovit länge och sedan ätit en rejäl frukost. Efter frukosten har jag flyttat ut i solen för att läsa och varvat läsningen med lite småpyssel och promenader över ön. När det framåt 6-7-tiden på kvällen blivit för kyligt för att sitta ute har jag gått in för att laga middag och har sedan tillbringat kvällarna inomhus. Och sedan lagt mig vid elvatiden. Kommande dag har sedan det hela börjat om... Rogivande och energiladdande helt enkelt. :-)
Sista 2-3 dagarna har visserligen vädret varit sämre, men fortfarande tillräckligt bra för att man ska ha kunnat vara ute en stor del av dagen. Men trots allt märks det att det snart är september och att vi börjas närma oss hösten. Det går liksom inte att komma ifrån...
 

 
Pampig solnedgång över Rönnskär häromkvällen...
 
Kvällssol från vardagsrumsfönstret!
 
Min sysselsättning vissa mörka augustikvällar...
 
Upprinnelsen till ett smärre oväder igår kväll....
 

 
Hunden lånad från Inner Space
 

En kommentar
    Follow
publicerat i Bilder och foto, Dagbok;
Taggar: trött, trötthet

Utvilad

Första nätterna på semestern måste jag sovit runt 10-12 timmar per natt. Trots att jag la mig i skaplig tid på kvällarna, sov jag till långt inpå förmiddagarna. Oftast har jag kommit upp ur sängen först framåt 10-11 på förmiddagen - och först då känt mig helt utvilad.
Men sista nätterna har sömnbehovet sakta blivit aningen mindre. Plötsligt börjar jag vakna någonstans mellan åtta och nio på morgnarna - och känner mig faktiskt helt och hållet utvilad!
Sakta har jag byggt upp en viss "lunk" här på skäret. Med något ytterst enstaka undantag, har jag kommit i säng någonstans runt elva på kvällen - och praktiskt taget somnat omedelbart.
Sedan har jag kommit upp i skaplig tid, det vill säga någonstans mellan nio och tio på förmiddagen. Jag har ätit en rejäl frukost bestående av fil, bröd och ägg, följt att jag i övrigt gjort mig i ordning. Sedan har jag hamnat i stugans täppa, där jag suttit och läst i sensommarhettan - och ådragit mig en respektabel solbränna.
De enda pauserna från solen har varit när det helt enkelt blivit för hett för att sitta kvar i solen och jag har varit tvungen att ta en paus för att inte bränna sönder mig totalt. Under korta stunder jag då istället sökt mig in i svalkan i stugan för kroppen ska få någon form av vila från solen.
Jag har hittills under semestern plöjt igenom böcker motsvarande cirka 2.000 sidor text. Vid det här laget har jag läst nästan hela Millenniumtrilogin - som totalt motsvarar ungefär 2.000 sidor. I juni började jag med första boken, för att häromdagen avsluta bok nummer två. Och nu har jag läst hälften av den tredje boken... Till största delen beroende på det härliga vädret, då man faktiskt kunnat sitta utomhus och läsa in i det oändliga - och nästan glömma bort att det är olidligt hett ute! ;-)
 
Så nu har jag glidit in i min "lunk" att sova, äta och läsa. Har jag blivit alltför rastlös i sysselsättningen kring att läsa, har jag tagit en tur med båten eller gått en sväng över ön. Jag har ätit när jag blivit hungrig, sovit när jag blivit trött - och den nyinköpta kaffebryggaren har verkligen fått göra nytta för sig.
Ibland kan jag önska att det är just så här som tillvaron borde vara! Att just få sova de timmar man faktiskt behöver, sedan äta, vila och njuta under den vakna delen av dygnet man faktiskt har. Att äta när man är hungrig, sova när man är trött och i övrigt få styra över sin torde vara det ultimata för en människas välbefinnande.
Men idag insåg jat att oj ... så här kommer inte min tillvaro tyvärr inte att fortsätta vara! Snart är jag tillbaka i tillvaron där mitt schema, mina arbetstider och sovtider styr i vilken utsträckning jag ska kunna göra andra saker i tillvaron.
På gott och ont, givetvis. Men jag måste inse att att livet inom ett par veckar tar en mer vardaglig vändning. Oavsett vad jag tycker om det hela och oavsett hur utvilad jag faktiskt är. Men en är söker! Jag kommer ta tag i mina arbetssysslor än starkare i mitten av september - när jag är tillbaka från min semester - än vad jag gjorde innan jag gick på semester! Det vågar jag faktiskt lova! :-)
 


Tidig helgmorgon på Rönnskär

 

 
Kvällsbesök på grannön Orn
 
 
 
 

 
Bilden lånad från The Pastor's blog
 

0 kommentarer
    Follow
publicerat i Bilder och foto, Dagbok;

Märkliga husdjur

Någon gång per dag försöker jag bege mig ut på tidningarnas hemsidor för att försöka hänga med åtminstone litegrann i nyhetsflödet - trots att jag befinner mig på en praktiskt taget öde ö i Söderhamns skärgård. Till viss del vill jag försöka hålla mig någorlunda uppdaterad om vad som händer i omvärlden, även om jag för ögonblicket är totalt avskuren från TV och tidningar. Men där kommer ju trots allt internet in och spelar en viss roll i möjligheten att ändå kunna följa vad som faktiskt händer i omvärlden.
Men efter att för en stund sedan ögnat igenom de större tidningarnas hemsidor, dyker en liten undran upp hos mig i mitt stilla sinne! För något som de flesta medier tycks ha skrivit om idag, är den man som blivit biten av en kobra som han haft i sin lägenhet i Göteborg. Saken är tydligen den att han hade 30-40 giftormar i lägenheten, men enligt tidningsuppgifter har en den del av ormarna inte ens förvarats på ett tillåtet sätt. Även om det nu inte förelegat någon risk att de skulle ha kunnat rymma... Enligt vad jag har förstått, har den aktuelle mannen jobbat med att importera och sälja vidare ormar och samtliga ormar har varit tillåtna att ha som husdjur i Sverige.
Men det som slår mig, är ju hur sjutton man vill ha en giftorm som husdjur?! Den aktuelle mannen lyckades larma 112 innan han blev medvetslös som en följd av ormbettet, men räddningspersonalen vågade naturligtvis inte gå in i lägenheten innan en ormexpert kommit till platsen och kunde ledsaga manskapet i hur man skulle agera...
Personligen kan jag inte riktigt förstå vitsen, glädjen och utbytet i att ha giftormar, spindlar och liknande djur som husdjur! Man kan inte kela med dem, inte på något vis kommunicera med dem. Hur får man folk att ens vilja vara djurvakt åt ens husdjur om man ska resa bort ett par veckor? Där känns det ju som en barnlek att lyckas få någon att ta hand om en katt eller hund när man ska resa utomlands ett par veckor. Eller hur?! Personligen skulle jag inte vilja gå hem till någon och mata en giftorm medan husse/matte är bortrest. Oavsett om det rör sig om en eller fyrtio ormar... Risken känns ju ganska överhängande att man själv blir uppäten. ;-)
Jag tänker inte gasta om att ormar, spindlar och reptiler ska förbjudas som husdjur, åtminstone inte innan den dag något liknande djur är på rymmen i mitt eget hus. Men jag kan för mitt liv inte förstå tjusningen i att ha sådana husdjur!! På den tiden jag själv hade katt, var denne mer än välkommen att sova hos mig i sängen. Vi kelade väldigt mycket och katten sov alltid tätt uppkrupen emot mig i sängen. Men hade jag haft en anakonda som husdjur, hade situationen varit någon helt annan. Det husdjuret hade INTE fått dela säng med mig!!
 

 
AB 1 2 DN 1 2 GP 1 2 3
 
Bilden lånad från A pet's Memory
 

0 kommentarer
    Follow
publicerat i Diverse

Visa fler inlägg