Not in my backyard

Okunskap kan ställa till ganska mycket. Och framförallt ställer okunskap till med mycket rädsla för de saker vi inte vet något om.
Ikväll ramlade jag av en slump in på en artikel på Länstidningens hemsida. Artikeln handlar om planerna att bygga ett LSS-boende i villaområdet Glasberga utanför Södertälje. Det rör sig om två boenden som kommer ha plats för 12 personer mellan 18 och 30 år med funktionsnedsättningar som autism, autismliknande tillstånd och Downs syndrom. Ett LSS-boende är ett frivilligt boende med personal för personer med fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar och ska likna ett vanligt boende så mycket som möjligt.
Men sen kommunen presenterade planerna, har man fått in ett antal protester från en del boende i området, som inte alls vill ha något LSS-boende där. Planerna blev kända för de boende när stadsbyggnadskontoret skickade ut bygglovsansökan för LSS-boendet till de närmaste grannarna för att få in deras synpunkter. Som svar fick man bland annat en drös mejl, där de boende ondgjorde sig över LSS-boendet. I mejlen till framgår det att de protesterande fruktar att personer på LSS-boendet kan vara störande, aggressiva och farliga.
I princip alla säger att de fruktar att boendet ska drabba barnen; att de ska bli oroliga, rädda eller komma till skada. Någon hävdar att han hört om flera fall där personer på sådana här boenden ”lyckats ta sig ut från boendet utan någon tillsyn och träffat på någon människa ute som sedan lett till överfall eller dödsfall”.
 
Till att börja med skulle jag själv inte ha något emot att vara granne med ett sådant boende. Sen blir det ju den här typen av reaktioner som dessa mejl (som ni i övrigt hittar utdrag ur nedan) ett bevis på en väldig "inte på min bakgårdsmentalitet"! Även om det är en helt annan sak, så kan man på sätt och vis känna igen resonemanget från vissa rasister. "De får gärna komma hit, så länge de inte kommer till mitt område". Och de som behöver plats på ett LSS-boende ska gärna få det, så länge det sker någon annanstans.
Enligt en av dem som protesterar emot boendet, är "ett LSS-boende är nästintill en anstalt/rehabilteringshem för mentalt nedsatta (...)". Ett uttryck, som ju inte riktigt visar vad vissa av dem som protesterar inte vet vad de talar om. För ett LSS-boende är egentligen en bostad som är anpassad för personer med fysiska eller psykiska funktionshinder. Det är ett frivilligt boende och målet med boendet är att funktionsnedsatta människor ska kunna leva och bo så likt andra människor som möjligt. Det finns även personal på plats som tar hand om de inneboende. Med andra ord är det inte frågan om personer som är helt och hållet "missanpassade", som vissa av de eventuellt blivande grannarna tycks tro.
Sen förtäljer inte historien hur många grannar som ställer sig positiva till ett eventuellt LSS-boende. Personligen vet jag inte hur många som bor i Glasberga och hur många som har blivit tillfrågade om sin åsikt vad gäller det eventuella boendet. Men jag kan inte låta bli att höja på ögonbrynen åt att vuxna människor låter sina fördomar och okunskaper påverka sina åsikter så starkt.
 

 
UTDRAG FRÅN NÅGRA AV PROTESTMEJLEN
 
"Dessa mentalt nedsatta personer är inte en trygg omgivning för varken oss eller våra barn och grannar. Det finns flera fall i vårt kära avlånga land där sådana individer har handlat efter sin mentala nedsättning vilket har lett till att oskyldiga människor har skadats eller mördats".

"Hur skulle dessa psykiskt nedsatta personer reagera om de träffade oss okända människor på gatan?"

 "Vi ber er att med hjärtat tänka efter riktigt noga innan ni godkänner ett LSS-boende i ett så fint villaområde med dagis och äldreboende i närheten."

 "Om detta går igenom och ni väljer att bygga detta LSS-boende precis intill vår tomt, så har vi absolut planer på att sälja och rör oss vidare mot ett riktigt villaområde."

 "Vi har jobbat och slitit hårt i hela våra liv för att till slut kunna uppfylla våra drömmar om att kunna äga ett boende i ett fridfullt område (...) där våra barn kan gå på dagis och skola och växa upp i en fridfull och trygg miljö utan kontraster som förvirrar områdets och barnens framtid."

"Vi kommer inte att våga ha våra barn lekande utomhus om inte vi är med dem, för vi vågar inte att riskera att någon av dessa (stackars) mentalt störda ungdomar (som behöver all hjälp som dem kan få, detta kan dem få däremot någon annanstans) skulle göra något som dem inte kan styra över så som att gud förbjude kidnappa, våldföra sig på barn i området vilket har hänt och händer fortfarande olyckligtvis."

"Jag vill inte ha detta i vårt område pga att det skapar osäkerhet för mina barn när mentalt störda ungdomar/vuxna lever sida vid sida med barnen. Det finns flera fall runtom i Sverige där dessa mentalt nedsatta personerna som har lyckats ta sig ut från boendet utan någon tillsyn och träffat på någon människa ute som sedan har lett till överfall/dödsfall!"

"Ett LSS boende är nästintill en anstalt/rehabilteringshem för mentalt nedsatta som behöver vård och tillsyn dygnet runt som bör placeras med ett säkert avstånd från villaområde."

"Jag och min fru har satsat våran livsinvestering för ett tryggt och säkert område att uppfostra våra barn i. Det här har kommit som en riktig kalldusch för oss. Det känns lite som att Ni inte vill ha kvar barnfamiljer i Glasberga, för att om detta går igenom kommer vi utan tvekan att flytta från området."
 
Källa: Aftonbladet
 

 
TILLÄGG
Läs gärna detta mycket välskrivna inlägg på Facebook!
 

 
AB 1 2 LT 1
 
Bilderna lånade från DoxA, Wadsam
 

2 kommentarer
    Follow
publicerat i Diverse

Bitchslap

Så kom regnet, det regn som man rätt länge pratat om att det så väl behövs. Hade jag varit ledig idag, hade det känts otroligt bittert med tanke på det härliga väder som varit sista dagarna - då jag jobbat som allra mest intensivt. Men nu har jag jobbat idag och känt mig alldeles för trött för att orka göra något ikväll, så det har faktiskt inte gjort mig något alls att det varit sämre väder idag. Jag hade nästan hoppats ännu sämre väder, det hade varit riktigt mysigt!
För när man ändå både frivilligt och ofrivilligt sitter inne, gör det inte så mycket om det är rejält dåligt väder ute. För min del hade det gärna fått åska lite också, för jag tillhör dem som faktiskt tycker det kan vara riktigt mysigt med rejäl åska ibland. Och med tanke på hur totalt fuktigt och kvavt det varit sista dagarna, hade det behövts en rejäl urladdning.
Den torka som varit sista veckorna har gjort att det är totalt eldningsförbud i hela Stockholms län. Dessutom har höstfärgerna redan börjat komma, trots att vi inte ens är inne i augusti än. Det känns rätt sjukt på något vis, eftersom jag inte ens haft min semester ännu. Tittar ni på bilden här nedanför, ser ni hur det såg på innergården hos mig häromdagen.
Det får dock gärna passa på att regna de närmsta två veckorna, sedan går jag på semester och då ska det vara varmt sommarväder igen (det har jag nämligen bestämt)! De år jag haft sen semester, har jag nästan uteslutande haft tur med vädret - så jag hoppas att det blir likadant i år också.
För det är märkligt vilket behov man har av semester när den faktiskt närmar sig. Jag har svårt att förstå hur man orkar med arbetsåret i de länder där man inte har samma rättigheter till ledighet varje år på samma sätt som vi har i Sverige. I tider med högervindar, borde man komma ihåg vad faktiskt arbetarrörelsen lyckats åstadkomma senaste decenniet vad gäller många av de förmåner vi idag har när det gäller semestrar, ersättningar och rättigheterna engagera sig fackligt och så vidare.
Det är inte många länder där man har lagstadgad rätt till fyra veckors sammanhängande semester under sommaren, bara för att ta ett exempel. Att Moderaterna sedan försöker marknadsföra sig själva som "det nya arbetarpartiet" känns ju som ett hån. Det enda de tänker på är att folk ska komma i arbete till varje pris, så att ingen kommer ligga samhället till last. För varje arbetslös, sjukskriven och pensionerad person är en börda och ingenting annat. Om du frågar Moderaterna alltså.
 
Men hur mycket jag än klagar på mitt jobb i perioder, så tänker jag inte för ett ögonblick klaga på att jag faktiskt har ett jobb. Det är väldigt få förunnat!
Många höjer på ögonbrynen, klappar mig på axeln och tycker att jag i vissa perioder jobbar lite för mycket. Det gör jag säkert också, men jag brukar tänka på när lönen kommer. När löneutbetalningen kommer och jag kan få ut några tusenlappar extra är det faktiskt värt dessa extra timmar på jobbet.
Så länge jag är singel och utan barn, kan jag trots ställa upp på ett helt annat sätt på jobbet. Något som (i mina ögon) både jag och jobbet tjänar på. Jag får några extra slantar i plånboken och min arbetsgivare får verksamheten att gå runt; alla nöjda och glada... ;-)
Senaste två veckorna har jag varit ledig totalt två dagar. Jag kan säga att det nu börjar kännas såväl psykiskt som fysiskt! Man är inte 20 längre, då man kunde gå på krogen på kvällen, komma hem vid tre och sedan gå till jobbet/skolan vid åtta och klara av dagen galant. Även om jag inte går på krogen särskilt ofta längre, vill man ju kunna göra saker utanför arbetstid. Och ibland kan det innebära sena kvällar i olika sammanhang - men då känns det direkt att man inte riktigt orkar på samma vis längre.
Sista veckorna har jag jobbat som en gnu och samtidigt försökt att in i det längsta utnyttja den fritid jag faktiskt haft. Jag har lyckats rätt bra, men nu börjar orken tryta och det är dags att inse att den stundande semestern faktiskt är rejält välbehövlig. Höstfärger eller ej, snart ska det kopplas av till 200 %.
Jag tillhör dem som oftast inte gör så värst mycket under mina sommarsemestrar. Jag åker inte utomlands under somrarna - och det är framförallt av anledningen att jag tycker att det är synd att lämna Sverige när det är som vackrast här. Men det är också för att jag vet hur det är när man kommer utomlands! Även om det är ett miljöombyte, så är det oftast inte frågan om särskilt mycket vila. Istället vill man se så mycket som möjligt och utnyttja sin tid maximalt för att hinna med allt. Så utvilad är man inte i alla bemärkelser efter en utlandsresa. Det är jag däremot efter mina sommarsemestrar, som jag till 95 % tillbringar i sommarstugan ute i skärgården.
 
Höstfärger på "min" bakgård redan i slutet av juli...
 

 
AB 1 DN 1 SvD 1 2 3 SR 1 2
 
Bilderna lånade från Bubblews, En chefpappas vardag
 

0 kommentarer
    Follow
publicerat i Dagbok
Taggar: regn, sommar, sommaren, sommarlov, sommartid, svensk sommar, väder

Homogay

I Ryssland finns sedan en tid en lag som förbjuder "homosexuell propaganda". Lagen godkändes av underhuset i januari och i juni undertecknade president Putin lagen. I underhuset röstade 388 ledmöter för den nya lagen - endast en ledamot röstade emot och en avstod från att rösta...
Något som ju säger en hel del om motståndet mot homosexuella i det stora landet i öst. Det är inte heller ovanligt att ryska nazister lurar till sig homosexuella tonåringar via falska dejtingannonser. Tonåringarna blir sedan misshandlade och torterade - och allt filmas och läggs upp på nätet.
Liknande hat finns givetvis även på andra håll i världen - och även i Sverige. Även om det inte tar sig samma uttryck som i Ryssland...
Jag har så svårt att förstå mig på de känslor som homosexualitet tycks väcka hos vissa människor. Men att folk är annorlunda på något sätt tycks verkligen väck ont blod - trots att det är frågan om kärlek mellan två människor.
 
Många religiösa gastar om synd, att homosexualitet är onaturligt - samtidigt som man i nästa andetag börjar predika om Bibelns kärleksbudskap. Hur fasen får man det att gå ihop?? Kärlek som kärlek spelar väl ingen roll, så länge det just är kärlek det är frågan om.
Är det inte märkligt att det går att göra så otroligt skilda tolkningar av samma bok? Medan vissa hävdar att till exempel homosexualitet och kvinnliga präster inte är förenligt med kristen tro finns det inom kyrkan både kvinnliga och/eller homosexuella präster. Att många sedan så blint går efter en 2000 går gammal bok är för mig obegripligt. Är det Gud som skapat människan, då har han/hon även skapat homosexualitet. Finns det en Gud, inser även han/hon att tiderna förändras, att människan förändras - för det är ju i så fall så som Gud skapat människan.
När diskussionen kommer upp och viss bibeltroende hävdar att Bibeln säger att homosexualitet är synd, brukar jag alltid replikera att det även finns citat i Bibeln som skulle kunna tolkas att man ska/bör aga sina barn. Det finns även åtskilliga citat som tolkas som att kvinnan är underordnad mannen och helst ska vara tyst. Jag brukar fråga varför vederbörande då inte agar sina barn och ser till att tukta sin fru. Och då blir de ofta ganska tysta...
Jag har mycket lättare att respektera en bokstavstroende om denne rakt av köper Bibelns (eller vilken helig skrift man nu tyr sig till) rakt av, än om man bara plockar russinen ur kakan. Om man sedan väljer att se Bibeln som någon form av vägledning, där citat och texter ses som något som ska tolkas är det en helt annan sak. Om man tänker sig att aga får stå för att man vissa fall behöver utdela någon form av bestraffning, om man inte tolkar allt helt bokstavligt känns det avsevärt mycket mer sympatiskt.
 
Ett pyttelitet - för att inte säga mikroskopiskt - framsteg gjorde nog den katolska kyrkan, när påven idag gjorde uttalandet att "Om någon är homosexuell och söker Herren med god vilja, vem är jag att döma?". Han ska sedan ha lagt till att homosexuella inte bör diskrimineras och bör integreras i samhället.
Katolska kyrkan är väl en av de mer konservativa kyrkorna, där man är emot väldigt mycket som för de flesta egentligen borde vara en självklarhet. Saker som preventivmedel, aborter och homosexualitet bör ju totalförbjudas om man frågar de "renläriga katolikerna".
Så att påven nu gör ett sådant uttalande är väl ändå ett litet, litet steg i rätt riktning. Men jag lovar er - den dag påven går ut och säger att man tänker acceptera homosexualitet, aborter och preventivmedel, då kommer jag direkt äta upp min högerhand! För jag tror nämligen inte att den dagen kommer att dyka upp under min livstid.
Nej, jag gastar inte om homosexuellas rättigheter för att jag själv har den läggningen. Men under min livstid har många homo- och bisexuella passerat genom min bekantskap på olika sätt och vissa av dem finns fortfarande i min tillvaro på ett eller annat sätt. Liksom inom min familj. Så det är ändå något som berör mig väldigt mycket och något jag känner väldigt starkt inför.
Men oavsett om jag känt några homo-/bisexuella eller ej, hade jag garanterat haft ungefär samma åsikter som jag ändå har idag. Jag kan inte få resonemanget om synd eller att homosexualitet skulle vara en sjukdom att gå ihop. Oavsett om man grundar sådana åsikter på Bibeln och eller något annat.
För absolut, det är absolut inte bara bokstavstroende som vänder sig emot homosexualitet. Det finns många andra som gör det också - och grunar sina åsikter på de mest befängda teser man kan tänka sig. Det är alltifrån förvirrade SD-medlemmar/-politiker till andra mindre pålästa personer. Personer som givetvis vill påstå att de har alla fakta man kan tänka sig, utan att kunna presentera dessa alls.
Och själv kan jag inte låta bli att låta mig provoceras. Trots att jag egentligen inte borde göra annat än bara tycka synd om dessa människor, som ju faktiskt inte vet bättre!
 
 

 
Källor: DN 1 2 3 4 5 6 7 8 GP 1 SR 1 SvD 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16
 
Bilderna lånade från Sveriges Radio, Salon
 

2 kommentarer
    Follow
publicerat i Homo/trans/bi, Politik(er), Religion och tro;
Taggar: homo, homosexualitet, homosexuell

Visa fler inlägg