Ångestladdat

Härom kvällen slog jag - som de flesta kvällar - på Rapport klockan 19:30. En av nyheterna man presenterade var psykisk ohälsa hos tonåringar i dagens samhälle.
Enligt en undersökning är andelen svenska tonåringar som lider av psykosomatiska besvär, som huvudvärk eller nedstämdhet, dubbelt så hög idag jämfört med 1985. Bland 15-åriga flickor uppger hela 57 procent att de lider av dessa besvär, något som tydligen ska vara den högsta siffran sedan mätningarna startade.
Men jag kan inte påstå att jag är särskilt förvånad över att den psykiska ohälsan ökar, oavsett om det gäller ungdomar eller vuxna människor.
Går man på SvD:s hemsida hittar man en lista på fyra faktorer, som man hävdar ligger bakom den ökande psykiska ohälsan hos ungdomar. Man nämner saker som lågkonjunktur, arbetslöshet, skolan och fler val.
Det finns garanterat väldigt mycket sanning i det som SvD skriver. Framförallt tror jag de ökande kraven i skolan sätter rejält stor press på ungdomarna. Säkerligen har Jan Björklunds iver att sätta allt högre krav på eleverna bidragit till att fler mår dåligt. Jag säger inte att det är fel med krav, tvärtom. Men krav är inte den enda medicinen. Det behövs även morot liksom hjälp till de elever som inte klarar pressen utan faktiskt behöver hjälp att uppnå målen.
Sen är jag helt övertygad om att det finns en femte faktor som påverkar dagens ungdomars psykiska mående. Nämligen sociala medier. Ungdomar/tonåringar har i alla tider jämfört sig med varandra och tittat på vad kompisarna "får" göra eller inte får göra. Man har tittat på varandras kläder, cyklar, mopeder, utlandssemestrar, sommarnöjen, sportlovsresor, datorer, mobiltelefoner och jämfört, jämfört och jämfört vem som har de snyggast och flashigaste vanorna, prylarna och märkeskläderna.
När en annan var i den åldern, skedde detta på skolgården och till viss del på fritiden när man träffade sina kompisar. Idag behöver du inte gå utanför dörren, det räcker att slå igång sin iPhone eller laptop så får man slängt direkt i nyllet vilka perfekta liv alla andra lever. Alltihop levereras på silverfat genom statusuppdateringarna på Facebook, Twitter och olika bloggar. Plötsligt kan man direkt från sitt eget rum, utan att ens behöva lämna sängen, se vilka perfekta liv alla andra lever till skillnad från en själv.
Som vuxen kan man oftast sålla bland statusuppdateringarna och inläggen och inse att det givetvis är höjdpunkterna ur folks liv som hamnar på de sociala medierna. De gånger man bara äter fiskpinnar, bara klär sig i mysbyxor eller bara åker till Pressbyrån i Gnesta hamnar oftast inte på Facebook, Twitter eller bloggen. Men det ser man nog inte alltid som 15-åring. Det är lätt att tänka att kompisarna säkert lever hela tiden på det vis som statusuppdateringarna verkar visa. Och självklart kommer du ångesten och den dåliga självkänslan krypande.
 

 
SvD 1 2 3 4 5 SVT 1
 
Bilden lånad från christopherbooth
 




§ 1. Du behöver inte hålla med om det som står i inlägg och kommentarer, men håll god ton och visa respekt när du kommenterar! Dock uppmuntrar jag gladeligen till diskussioner, analyser, konstruktiv kritik, ironi och så vidare - som alltihop självklart är helt tillåtet.

§ 2. Håll dig till ämnet! Alla kommentarer som liknar spam/reklam eller som på annat sätt inte är relevanta till bloggen/inlägget raderas vänligt men bestämt.

§ 3. Jag gör inga som helst undantag från regel 2, men i övrigt är jag mycket frikostig när jag publicerar kommentarer. Jag förbehåller mig dock rätten att neka kommentarer som även på andra sätt än ovan kan anses vara olämpliga, stötande, irrelevanta och/eller som strider mot svensk eller internationell lag.

§ 4. Självklart granskar jag även eventuella länkar i kommentarerna utifrån dessa regler. Vid grova och/eller upprepade övertramp mot dessa regler blockeras vederbörande och kan inte lämna fler kommentarer.












Ditt namn:
Kom ihåg mig!!

Din e-postadress (publiceras inte):


Din URL/Bloggadress:


Kommentar: