Sverigedemokraterna i debatt med Fremskrittspartiet

Märkligt att alla utom Sverigedemokraterna känner till partiets ganska mörka historia och vad partiet faktiskt står för idag. Denna TV-debatt från norska NRK mellan Björn Söder från SD och företrädare från Freskrittspartiet är verkligen klockren. Inte ens Frp vill uppenbarligen kännas vid SD:s politik och att SD säger sig finna inspiration i Norge. Frp verkar inte ens vilja ta i SD med tång. Och det är de inte ensamma om - varken i Norge eller Sverige...
 
 

0 kommentarer
    Follow
publicerat i Politik(er), Rasism och invandring;

Tristess och rutiner

Jag trodde verkligen inte att dessa ord skulle komma över mina läppar - eller (som i det är läget) över mina fingrar till tangentbordet och upp på dataskärmen.
Men på något sätt har jag börjat få lite rutin i vardagen och gå hemma hela dagarna. Från att innan operationen praktiskt taget krupit efter väggarna, känner jag mig märklig nog rätt tillfreds med att vara hemma. Helt i enlighet med läkarnas, sjukgymnasternas och arbetsterapeuternas rekommendationer håller jag igång det jag orkar och låter ork och smärtgräns sätta gränserna. jag har som målsättning att göra något varje dag, även om det inte innebär att åka iväg någonstans. Och skillnaden mot innan operationen är trots allt att jag nu faktiskt orkar aningen mer.
Det blir inga stora projekt eftersom orken eller ömheten i nacken i slutändan sätter stopp, men trots allt får jag lite gjort varje dag. Och känner dessutom att jag böjar återfå hoppet om att kroppen tänker återhämta sig efter operationen. Jag ska medge att jag emellanåt misströstar, framförallt vad gäller vänsterarmen som fortfarande släpar efter rejält. Men efter att sista dagarna ha insett att det fortfarande är viktigt att hålla armen i högläge när jag inte använder den, så har den faktiskt börjat fungera aningen bättre. Högläge är tyvärr något som jag slarvat en hel del med och nu ha jag insett att jag inte borde ha gjort det.
Så att både kroppen och handen sakta, sakta börjar fungera bättre gör förstås att även humöret vänder uppåt allt mer. Sakta kan jag använda vänsterhanden till allt fler saker och det går nästan inte att i ord beskriva hur bra det känns. Trots att man är högerhänt, så använder man ju även vänsterhanden till oroligt mycket. Något som man inser först när man inte kan använda den. Har ni till exempel försökt knyta skorna, knäppa en knapp eller tvätta er med bara en hand? Eller - för den delen - använda ett tangentbord? Det sistnämnda funkar trots allt med en hand, men det andra blir nog så komplicerat. Så visst känns det skönt att det sakta, sakta går åt rätt håll.
Till veckan drar rehabiliteringen igång igen, denna gång på dagtid i bemärkelsen att jag bor hemma och är på rehabiliteringen några timmar varje dag. På ett sätt är det skönt att komma igång igen, med tanke på att jag vet att jag faktiskt behöver träningen. Samtidigt känns det nästan lite motigt att plötsligt ha dagarna uppbokade igen. Nu är jag så van vid att själv kunna styra över min tid och inte ha särskilt många tider att passa. Det är ju på många sätt en rätt bekväm tillvaro på många sätt...
 

 
Bilden lånad från SteffMan's blogg
 

0 kommentarer
    Follow
publicerat i Dagbok, Kampen mot cancer;
Taggar: cancer

Trailer: Siri the movie

De smarta telefonerna är här för att ta över världen!
 
 

0 kommentarer
    Follow
publicerat i Internet, Roliga timmen;

Visa fler inlägg