Happy New Year!

Så har 2016 års sista dag infunnit sig, vid midnatt får vi börja skriva 2017 istället. För min egen del är det jobb som gäller under hela nyårshelgen, så det kommer inte bli särskilt mycket firande. Återstår att se om jag ens orkar hålla mig vaken över tolvslaget efter att ha varit vaken sedan 04:30.
Tycker dock det är lite festligt att nyår schåsas upp så väldigt, att det ändå räknas som en så pass stor högtid. Kan väl visserligen ha med att göra att vi i vår familj aldrig haft så många traditioner kring denna helg. Vi har lagt krutet på julhelgen istället, som faktiskt blivit absolut helig i den lindkvistska familjen.
Jag har väl lite svårt för tankegångarna kring att årsskiften ska vara någon form av omstart i livet - även om det är högst symboliskt man brukar göra den jämförelsen. Det är så ofta man hör folk prata om "nytt år och nya möjligheter". Möjligheter får man oftast inte serverade på ett fat, utan det krävs en viss ansträngning från en själv också. Så nya möjligheter kan skapa under hela året, inte bara i samband med årsskiftet.
Personligen kan jag nog tycka att det finns fler tillfällen under året då det erbjuds långt mer "charmiga" nystarter. Varje årstidsväxling i sig är en nystart till exempel. En ny säsong tar vid med nya möjligheter att göra saker, beroende på till exempel vädret. Våren med ljusare och varmare väder har sin charm, sommaren ger möjlighet till semester och vistelse i sommarstugan - och så vidare. Men det är ju inte så att man festar loss med champagne och skaldjur varje gång, eller hur?! 😁
Sen är det ju inte så att jag tackar nej till en möjlighet till lite fest. Så visst kommer det bli god mat och lite champagne ikväll, även för mig. Det får bara bli lite lugnt med tanke på att arbetet tar vid klockan 07:00 imorgon bitti.
 

 
Bilden lånad från VK bloggen
 

0 kommentarer
    Follow
publicerat i Dagbok

Nio saker en vuxen person bör hålla koll på

1. Fakta och åsikter är inte samma sak
Om du kommer med ett felaktigt påstående, till exempel ”Månen är gjord av ost” och någon påtalar detta, är inte ”du kan inte säga att jag har fel för jag tycker så” ett godtagbart försvar, eftersom du inte framfört en åsikt utan ett påstått faktum, som visat sig vara fel. Det är visserligen din demokratiska rätt att framstå som en idiot, men det ger dig inte rätt i sak. Exempelvis så är påståendet ”Mikael Persbrandt är världens genom tiderna bästa skådespelare” en åsikt som jag inte skulle hålla med om själv, men som rent tekniskt inte är ”fel” eftersom alla har rätt till sin åsikt. Däremot så är ”Mikael Persbrandt har vunnit tre Oscarsstatyetter” ett felaktigt påstående.
 
2. Yttrandefrihet innebär inte att du har rätt att sprida åsikter oemotsagd
Många verkar tro att när någon protesterar mot en åsikt så kränker det yttrandefriheten. Det gör det inte. Man får ha vilka åsikter man vill, men man kan aldrig kräva att inte bli kritiserad för den. Framför man en åsikt får man vara beredd att försvara den. Det ingår också i yttrandefriheten.
 
3. Yttrandefriheten innebär heller inte att du kan kräva att andra sprider din åsikt åt dig
En kanske ännu vanligare missuppfattning är att man blir utsatt för ”censur” om någon väljer att inte ge dig en plattform att uttrycka dina åsikter på. Det kan vara tidningen som inte publicerar debattartikeln du skrivit eller det kan vara Facebookinlägget som tas bort av den person som har sidan. Det är inte censur - och inte heller något som på något vis hindrar din yttrandefrihet!!
Censur är förhandsgranskning från statens sida och/eller när en åsikt uttryckligen är förbjuden. Om du vill ägna ditt liv åt att tycka att muslimerna ska kastas ut eller att feminismen gått för långt, så kommer du inte att kastas i fängelse för det, men du får sprida de åsikterna själv. Du kan aldrig kräva att andra ska göra det åt dig.
 
Definition av censur enligt Nationalencyklopedin:
Censur innebär att myndigheter granskar böcker, filmer, radioprogram och TV-program med mera innan de kommer ut. Granskningen kan leda till att myndigheterna förbjuder till exempel en bok eller film om de hittar nedsättande påståenden om landet eller någon medborgare. Det kan också ske om det finns något som kränker religion och moral (hur man bör leva).
I många länder är censur ett medel för förtryck. Exempelvis kan de styrande förbjuda tidningar som sprider demokratiska idéer. I Sverige är censur förbjuden utom när det gäller filmer som ska visas offentligt för barn under 15 år. De granskas av Statens medieråd i förhand.
 
4. Allt som står på Internet är inte sant
Källkritik är bra grejer. Bara för att en foliehattsida skriver en artikel om att vaccin ger barn AIDS eller att världen styrs av reptilmänniskor och du lyckats googla fram den så innebär inte att det är sant. Det var visserligen enklare att skilja opålitliga och pålitliga källor åt förr (de opålitliga var oftast halvdåligt fotostatkopierade alster med usel layout, medan de pålitliga i regel inte var det) än det är idag, när vem som helst kan få sin webbplats att se helt okej ut, men detta innebär snarare att man ska vara mer försiktig med vad man sprider än tvärtom. Därför bör man dubbel- eller trippelkolla (börja gärna på till exempel Viralgranskaren) det man delar.
 
5. Samhället har utvecklats sedan du var barn, och det fortsätter att utvecklas
På 1800-talet var det oerhört populärt med så kallade ”freak shows”, det vill säga turnerande varieteer som gick åt på att visa upp människor med olika fysiska funktionshinder, främst missbildningar. Är det någon som funderat på varför inte det är så poppis idag?
Visst, vi har moderna varianter som ”Big Brother” och liknande, men dessa bygger ju på någon slags frivillighet. Nej, anledningen är nog att vi har en humanare syn på funktionshindrade idag än man hade för drygt hundra år sedan. Samhället har alltså utvecklats sedan dess.
Nu kommer det som tydligen är knepigt att förstå: denna utveckling upphörde inte när du föddes, utan den fortgår. Bara för att du kallade chokladbollar för ”negerbollar” när du gick i skolan eller att Martin Timell så sent som 1995 fick ge ut en vitsbok med en hel del ganska grova sexistiska och rasistiska vitsar innebär inte det att det är okej 2017. Vi kan le åt hur ”korkade” människor var för hundra, femtio eller till och med tjugo år sedan, men vi ska också tänka på att man om hundra år kommer att se tillbaka på oss och undra hur vi kunde vara så dumma.
Och dummast av alla kommer de som inte fattade att samhällsutvecklingen pågick även under deras livstid att framstå som.
 
6. Kontexten är viktig
Bara för att en mörkhyad hiphopartist använder ett visst ord innebär inte det att det är okej för en ljushyad person att använda det. Att Jonas Gardell kan skämta om ”fjolliga bögar” innebär inte det att jag som heterosexuell kan göra det. Bara för att du och din kompis har en jargong där ni kallar varandra för ”jävla idiot” innebär inte det att du kan kalla en person du möter på gatan för idiot.
Kontext och sammahang är viktigt, även när det gäller språkbruk. Det borde man ha lärt sig någon gång i lågstadiet.
 
7. Dina egna erfarenheter är inte per automatik en allmängiltig sanning
Någonstans runt tvåårsåldern lär sig barn att även personer som barnet självt inte ser faktiskt existerar och något senare att alla inte ser världen ur barnets eget perspektiv. Därför är det ganska förvånande att folk faktiskt verkar bli sämre och sämre på att förstå att just deras erfarenheter inte är allmänna observationer. Bara för att jag en gång spydde som en katt efter att ha ätit en chorizo innebär inte det att alla chorizokorvar är giftiga och bara för att du har haft oturen att bli lurad av en person med arabiskt påbrå så innebär inte det att ”araber är sådana”. Dina erfarenheter kan ingen ta ifrån dig, men det är inte rimligt att ta upp det som ett argument för att styrka ett faktiskt förhållande.
 
8. Forskare har ingen dold agenda
Allt oftare dyker argumentet att anledningen till att olika foliehattsteorier motbevisats av forskningsresultat beror på att forskarna har ”en agenda” upp. Man har med andra ord helt missuppfattat vad forskning går ut på. Forskning går ut på att göra observationer och sedan utifrån dessa formulera en hypotes. Inte tvärtom.
Att forskningen talar emot att dina homeopatiska läkemedel inte har någon effekt beror inte på att forskarna ”går läkemedelsbolagens ärenden” utan att de helt enkelt inte fungerar, och att forskningen visar att allt tal om att våldsbrotten har ökat inte stämmer beror inte på att forskarna är ”en del av PK-eliten” utan att du gått på en rasistisk myt. (Vill du ha tips för att minimera den risken i fortsättningen, se punkt 4)
 
9. Två fel gör inte ett rätt
Man kan inte skylla en dålig sak på att någon annan gjort samma sak förut. Man kan inte försvara att herr Asson slår sin fru med att herr Bsson slår sin fru lite hårdare. Och man kan inte försvara att företrädare för ett parti sprider rasistisk propaganda med att någon från ett annat parti har gjort samma sak.
 
Frågor på det?
 

 
Ursprunglig författare: Christian Schremser
 
Bilderna lånad från Madame Mignon, Gaybladet
 

En kommentar
    Follow
publicerat i Betraktelser, Internet, Rasism och invandring;

Det går utför för gubben

Jag trodde faktiskt aldrig att jag skulle känna så här, men det är inte utan att min kropp faktiskt börjar sakna gymmet lite grann. I skrivande stund skulle jag uppskatta att det är runt en månad sedan jag faktiskt var på gymmet sist, vilket är olikt mig om man tittar på mina träningsvanor under de senaste två åren. 2-3 gånger i veckan brukar jag normalt hänga där, men så har det inte riktigt blivit sista veckorna.
Det började förstås med knappt två veckor på garnisonen i Umeå, där jag visserligen hade tillgång till gym men aldrig hade tid att använda det. Väl hemma fick jag först magsjuka och låg totalt däckad i tre dygn. Sedan åkte jag en groteskt envis förkylning, som först nu börjat ge med sig. Så att gå till gymmet och köra slut på kroppen har liksom inte riktigt varit aktuellt.
Men nu verkar det faktiskt som att även förkylningen börjat ge med sig, så till veckan får det nog ändå bli en vända till gymmet. Med handen på hjärtat är det väl egentligen inte så att jag tycker det är särskilt kul att träna, det är snarare ett ont måste. När jag skrevs ut från sjukhus och rehab efter min operation 2015, fick jag stränga förmaningar av läkare och sjukgymnaster att fortsätta träna för att kroppen skulle repa sig och för att minimera de negativa effekterna av operationen. Det är vanligt med nedsatt balans, känsel och finmotorik i hela eller delar av kroppen när man opererat i nervsystemet. För min del är det frågan om aningen nedsatt balans liksom aningen nedsatt känsel och finmotorik i vänster halva av kroppen - och då i synnerhet i vänsterhanden. Detta kan dock kompenseras om man ser till att träna regelbundet.
Och jag märker direkt en försämring i kroppen om jag slarvar med träningen. Inte bara det "vanliga", att ork och styrka snabbt försämras - utan även att balansen och funktionerna i vänsterhanden snabbt försämras. Sista dagarna har jag återigen börjat känna mig aningen "vinglig" på benen och rätt fumlig med händerna. Med största sannolikhet en konsekvens av att jag inte kunnat träna på ett tag. Så jag får tycka att det är hur tråkigt som helst att gå till gymmet, men ta det onda med det goda och faktiskt masa mig dit. För säga vad man vill, men man mår faktiskt mycket bättre av att träna regelbundet. Jag känner snabbt att jag orkar mer, sover bättre och att allmäntillståndet helt enkelt går upp.
För att inte tala om vikten, förstås. Jag går väldigt snabbt upp i vikt när jag inte tränar, på nolltid tickar kilo efter kilo iväg när man ställer sig på vågen. Denna gång har jag visserligen haft lite flax. Jag gick ner runt sju kilo under tiden i Umeå och den efterföljande magsjukan. Två kilo gick jag upp efter att magsjukan gått över, men mot alla odds gick jag ner ett kilo under julhelgen (måste vara första gången i världshistorien som det händer). Men i normala fall är ju vikten ett bra argument för att hålla igång med träningen också. Framförallt för mig, som går upp ett par kilo bara jag tänker på en pizza eller hamburgare...
Nu ska jag dock testa ett nytt gym har jag tänkt. Som bekant, är jag inte särskilt nöjd med Nordic Wellness vid Fridhemsplan, där jag varit trogen besökare sedan 1,5 år. Till veckan ska jag testa ett gym på Södermalm, där jag får rabatt genom jobbet och är jag nöjd kommer jag byta helt...
 

 
Bilden lånad från Mindfulnesstree
 

0 kommentarer
    Follow
publicerat i Dagbok, Nordic Wellness Fridhemsplan;
Taggar: nordic wellness, träna, träning

Visa fler inlägg