Fuck cancer

I tisdags lade jag mig återigen under tatuerarens nål, det var dags att fortsätta dekorera kroppen. Den här gången hade jag aningen bättre tur med tatueratstudion än sist jag tatuerade mig. Helt enkelt av den simpla anledningen att jag valde en helt annan studio, som jag bara hört positivt om.
Jag brukar ha som motto att tatueringar även ska ska säga något om mig som bär dem och inte bara vara snygga. Nu har jag 14 stycken totalt och jag får väl erkänna att vissa motiv har jag enbart valt för att de är snygga. Men några har en väldigt djup betydelse och symbolik i sig också.
 
Symboliken bakom denna tatuering behöver knappast förklaras närmare.
Bredvid den syns fortfarande ärret tydligt sedan jag opererade bort en tumör för 1,5 år sedan.
 
Symbol för mitt musikintresse....
 
 

 
0 kommentarer
    Follow
publicerat i Kampen mot cancer, Porträttgalleriet;

Att vara på gift....


0 kommentarer
    Follow
publicerat i Diverse

Naturens under

Så är man sedan i fredags tillbaka i Stockholm efter en vår av ständigt flängande till Ängelholm. Det är inte många gånger i livet jag flugit så mycket och bott så mycket på hotell som under de sista månaderna. Det har varit hur kul som helst, även om det också varit påfrestande på väldigt många sätt också.
Självklart är man helst hemma när det faktiskt kommer till kritan. Jag har saknat min egen säng och att få äta hemlagat åtminstone en gång per dag. Men samtidigt har det varit roligt - och jag har fått uppfattningen att de flesta av oss i "klassen" varit rörande överens om att det känns lite vemodigt att tiden i Ängelholm är över.
Nu återstår dock en sak - något som är nog så svårt. Det var nämligen inte så kul att ställa sig på vågen när man kom hem efter de sista två veckornas studentliv i Skåne. Den viktminskning jag jobbat så hårt med sista månaderna har inte gått om intet - men naggats rejält i kanten. Visserligen hade jag nog inte väntat mig så mycket annat efter veckor av hotellfrukostar och 1-2 restaurangbesök per dag. Men det är något annat när man verkligen ser siffrorna på vågens display,
Att det sedan är semester om ett par veckor gör ju knappast saken så mycket bättre. Jag menar, man brukar ju inte direkt gå ner i vikt under semestern. Kroppen är en rätt märkligt konstruktion på det viset; det är hur lätt som helst att lägga på sig kilo efter kilo - men trots att man rör på sig och verkligen tänker på vad man äter, är det stört omöjligt att gå ner i samma takt som man går upp.
Jaja, nu är det ingen större katastrof. Så många kilon är det inte frågan om och förr eller senare kommer jag fakiskt att gå ner dem igen. Men känns lite motigt när man kämpat så länge och så försvinner viktminskningen i ett nafs...
 

 
Bilden lånad från Träna hemma
 

0 kommentarer
    Follow
publicerat i Dagbok

Visa fler inlägg