Äntligen helg

Så är det slutligen helg. I morse gick jag av mitt fjärde nattpass på rad och har nu min andra helg på raken ledig. Något som inte hör till vanligheterna som skiftarbetare.
Hur mycket det än tär på kroppen, så råkar jag höra till dem som gillar att jobba natt. Det är nårgot rofyllt och fridfullt över att vara vaken nattetid. Det är en speciell känsla att gå och lägga sig på morgonen när resten av stan vaknar till liv utanför sovrumsfönstret.
Sen är det givetvis slitigt och jag skulle inte vilja ha ett jobb som innebar endart nattarbete. I nuläget har jag ett rätt bra schema, där jag under tre veckor av ett åttaveckorsschema betar av alla nattpass. Sen är det bara dag- och kvällspass som gäller resterande veckor. Det blir inte enahanda och man slipper hålla på att vrida fram och tillbaka på dygnet stup i kvarten.
Sen blir tyvärr ganska asocial under de veckor man jobbar natt. Det blir inte mycket som man hinner och orkar utöver att jobba, äta och sova. Jag har varken hunnit träna, gå på stan eller något annat som man oftast hinner när man jobbar dag eller kväll. Sista veckorna har jag varit ovanligt disciplinerad med träningen och varit på gymmet tre dagar i veckan. Tyvärr har jag istället syndat lite för mycket när det gäller maten och har varit lite orolig att jag börjat gå upp i vikt igen.
Men när jag ställde mig på vågen igår, visade det sig att det faktiskt varit det omvända läget. Jag har gått ner en aning och ligger återigen under 100-kilossträcket - även om det bara är några hekto än så länge. Målsättningen är att komma ner under 90 med tiden, men måste nog bli än mer disciplinerad för att nå dit inom någorlunda rimlig tid.
Men trots allt märker jag att vissa andra saker går desto bättre. Jag orkar mer, sover bättre och svettas mycket mindre än vad jag någonsin gjort tidigare. Svettats mycket har jag alltid gjort, men har faktiskt märkt en markant förbättring på den punkten sedan jag ägnat mig åt mer konditionsträning. När jag i vintras började varva siming med gymträning, var jag tvungen att ta paus efter ungefär 5-10 längders simning i 25-metersbassängen. Efter 1000 meters simning var jag helt slut. Sist jag var och simmade, blev det 1500 meter utan paus. Och jag hade ledigt kunnat simma några hundra meter till, men hade inte riktigt tid till det.
Det må låta banalt, men för min del - som alltid varit otränad och dessutom med min sjukdomshistorik med tumörer och hela kittet - är det stort att plötsligt börja känna sig ganska vältränad. Okej, vältränad kanske är sanning med viss modifikation. Men att ändå känna att man orkar mer och inte behöver byta kläder efter en rask promenad eftersom de är genomblöta av svett är ett stort framsteg för min del.
 
Nu har jag i alla fall tagit helg och ska ha några dagars välförtjänt ledighet. Det kommer bli några vändor både till gym och simbassäng för att ta igen den förlorade träningen under den gångna veckan. Och även lite födelsedagsfirande ska hinnas med (inte min födelsedag dock) innan det är dags att återgå till jobbet.
Jag ska för första gången i livet få äran att husera i en hotellsvit ett par nätter, något som då är en födelsedagspresent till födelsedagsbarnet och tillika sällskapet under hotellvistelsen ifråga (som dessutom redan vet om vad presenten består av).
 
Tidig morgon, på väg hem...
 

 
Bilden lånad från VK-bloggen
 

Pusha   Follow        
                submit to reddit
KOMMENTERA INLÄGGET HÄR

    Follow