Synen på yttrandefrihet

Det är snuddpå komiskt vilken vrickad syn man kan ha på det här med yttrandefrihet. För de flesta av oss är innebörden självklart: det är en frihet under visst ansvar, det vill säga du får inte kläcka ur dig precis vilka dumheter som helst bara för att vi har yttrandefrihet. Vissa saker kan hamna under brottsrubriceringar som förtal, hets mot folkgrupp, olaga hot eller liknande. Och för de flesta av oss innebär också yttrandefriheten det självklara i ordets betydelse: att du har frihet att yttra dig och föra fram åsikter utan censur, begränsning eller någon typ av bestraffning.
Men redan när Sverigedemokraterna tog plats i riksdagen för några val sedan och inga andra partier ville samarbeta med dem, började många SD-politiker liksom deras sympatisörer ta på sig offerkoftan och hävda att deras demokratiska rättigheter liksom deras yttrandefrihet kränktes.
Men så fasen heller att det är så det ligger till! Är det någon som ens yppat tanken att SD inte ska få tillgång till sina riksdagsplatser? Nej, just det. Även om jag själv avskyr detta parti som pesten, skulle även jag reagera på om det demokratiskt framröstat parti inte fick de mandat de fått i valet. Men det är upp till varje parti att bestämma vilka andra partier man vill samarbeta med. De andra partierna i riksdagen har sina egna väljare att företräda och många av dessa väljare vill nog inte se samarbete med SD. Allt har alltså gått till och hållet enligt det demokratiska system som SD åtminstone officiellt säger sig försvara. Ingen har i detta avseende fått sina demokratiska rättigheter kränkta.
 
För ett par år sedan skrev jag några rader på Facebook angående de två ordningsvakter som gjorde ett våldsamt ingripande mot en 10-årig pojke och satte på honom handfängsel. Det hela filmades av en förbipasserande och ordningsvakterna kom att misstänkas för tjänstefel i samband med ingripandet. Min åsikt var att ordningsvakterna gått för långt, att de varit för hårdhänta och att det våld som användes fömodligen inte varit befogat vid ett ingripande mot en liten pojke.
Man får tycka vad man vill om mitt ställningstagande i just den frågan, det är inte just det som den här diskussionen handlar om. En för detta kollega skrev en ganska burdus kommentar om att jag hade fel, praktiskt taget att jag inte hade rätt att uttala mig eftersom jag inte varit på platsen (vilket han själv heller inte hade varit). Det blev en viss diskussion i kommentarsfältet, där han gick rätt hårt åt både mig och andra som kommenterade och hade ungefär samma uppfattning som jag. Det hela slutade med att jag stoppade möjligheten att kommentera inlägget mer - och plockade bort exkollegan från min vännerlista på Facebook.
I sammanhanget skall också sägas att det i skrivande stund är minst 12 år sedan jag och exkollegan jobbade tillsammans, efter det har vi bara haft ytterst sporadisk kontakt via Facebook.
Men det tog inte mer än någon dag innan jag fick ett mejl från min före detta kollega - och det är här det roliga kommer. Han var inte irriterad över min åsikt i sakfrågan eller att jag tog bort honom från min vännerlista, utan för att han ansåg att jag kränkt hans yttrandefrihet.
Det roliga i kråksången är att han inte är ensam om att tycka så här. Tänk vad många gånger man fått höra att någons demokratiska rättigheter eller någons yttrandefrihet är kränkt för att jag nekat en - i mina ögon - olämplig, stötande, otrevlig och/eller rasistisk kommentar på till exempel bloggen. Då undrar man ju förstås var min demokratiska att själv få bestämma vad som publiceras i mina egna sociala medier tagit vägen? Bara för att vi har yttrandefrihet, har man inte rätt att nyttja vilka plattformar man önskar. Jag som alla andra har rätt att själv välja vilka som ska finnas på min vännerlista på Facebook eller vilka kommentarer jag godkänner på bloggen. Däremot lägger jag mig inte i vad du skriver på din egen blogg eller Facebooksida, för det faller under din yttrandefrihet.
 
Men framförallt från högerhåll krängs det gärna offerkoftorna och gastas om att man fått sin yttandefrihet kränkt när man inte varit välkommen på vissa ställen. Tyvärr måste jag göra er besvikna! Men yttrandefriheten gör inte att man har tillgång till vilka plattformar man önskar, bara att man har rätt att uttrycka sin åsikt utan konsekvenser från myndigheterna. Varje enskild aktör har sedan rätt att utifrån sin värdegrund välja sina gäster/kunder. Och ja, det är faktiskt inte olagligt att neka någon tillträde utifrån dennes politiska åsikt till exempelvis krogar eller hotell. Till skillnad mot att neka någon tillträde på grund av dennes sexuella läggning, hudfärg eller religion. Det är bara att gilla läget och kränga av sig offerkoftan.
 

 
Bilden lånad från Antihumantrafficing
 

Pusha   Follow        
                submit to reddit
KOMMENTERA INLÄGGET HÄR

    Follow