#NotOK

Man borde väl inte bli förvånad längre, men ändå blir man det. Förvånad och förbannad. Som frontfigur för någon TV-kanal eller tidning kan man tydligen bete sig rejält illa och förvänta sig att ens arbetsgivare gör allt i sin makt för att tysta ner det hela så att man kan fortsätta att svina runt. Möjligen fram till dess det hela uppdagas i media, för då blir man lämnad helt ensam till vargarna.
För det är ju ungefär det som tycks hänt när man nu rullar upp historierna om Timell, Virtanen och Lasse Cronér. Vad de anklagas för har uppenbarligen varit känt sedan länge, men lika uppenbarligen tystats ner. Allt för att arbetsgivaren vill skydda sitt varumärke och för att personer som Timell och Cronér lockar tittare. Och helt i enlighet med samhällsstrukturen att män med makt kan svina runt rätt duktigt och att det anses rätt normalt.
Nu har jag givetvis ingen aning om skuldbördan i respektive fall. Men det är ju allvarliga anklagelser som riktas emot dem, så allt annat än det ska utredas är ju uteslutet.
Sen får man sig naturligtvis en tankeställare när man tänker på att dessa tre "profiler" är långt ifrån ensamma om att ha gjort bort sig på liknande sätt. Med tanke på hur stort #metoo har blivit, så verkar det vara en alltför stor andel män som visar den här typen av förkastligt beteende. Frågan är väl hur många som faktiskt kommer få stå till svars för vad de gjort.
Sen får jag själv erkänna något som jag förmodligen inte är särskilt ensam om - och det är att jag nog inte förstått vidden av hur väl förekommande sånt här är. Självklart har man sett många killar/män bete sig väldigt illa i olika situationer. Alltifrån jargong i fikarummet eller skolans uppehållsrum till smaklösa raggningsförsök på krogen eller ovälkommen beröring i korridoren. Och sexuella övergrepp läser man ju om i tidningarna var och varannan dag. Men fortfarande, det tycks långt vanligare än jag någonsin anat - och det gör en mörkrädd milt sagt. Det är faktiskt så att man skäms för vad man är född till nästan.
Att sedan en och annan man börjar gasta om att man numera inte ens vågar titta åt en tjej för att man är rädd att bli anklagad för sexuella trakasserier var väl rätt väntat. Men lite mer förvånande är de kvinnor som säger ungefär samma sak. Av en ren slump hamnade jag till exempel idag på M-politikern Emilie Pilthammars blogg, där hon ondgjorde sig över #metoo-kampanjen och mest ansåg att den bestod av lättkränkta kvinnor. #metoo är inget annat än "ett spel för galleriet där lättkränkta tjejer/kvinnor främst från vänsterskalan ska göra sig till ett offer". Även om det inte är något representativt för Moderaterna, känns det heller inte särskilt förvånande att ett sådant uttalande kommer just från en moderatpolitiker. Man behöver inte kunna deras partiprogram utan och innan för att veta att det där med empati inte riktigt ingår i sinnesvärlden på den sidan mittsträcket. Man kan ha olika syn på vad som klassas som sexuellt ofredande, precis som när man pratar mobbning, hot eller andra typer av ofredanden. Men det är mottagarens upplevelse som räknas. Sen kan vi andra tycka att man är känslig eller ej, men det kan aldrig bli rätt att förminska någons upplevelse i de här sammanhangen.
 

 
KÄLLOR: AB 1 DN 1 SVT 1 Emelie Plithammar
 
Bilden lånad från C21Media
 

Pusha   Follow        
                submit to reddit
KOMMENTERA INLÄGGET HÄR

    Follow