Nytt jobb!

Om en dryg månad är det dags för en liten förändring på arbetsfronten! Jag har inte riktigt vågat hoppas på det innan jag fått något besked, men nu har beskedet faktiskt kommit. En av de intervjuer jag varit på senaste tiden var för tjänsten som trafikplanerare på Trafikverket, en intervju som jag dessutom kom sent till. Så jag trodde faktiskt inte att ens skulle bli tillfrågad, men det blev jag!
Det är bara häromdagen man ringde och frågade om jag fortfarande var intresserad, så det hela är rätt nytt än så länge. Jag vet inte om jag ens vant mig vid tanken än, om jag ska vara helt ärlig.
Denna gång blir det en ganska stor omställning. Jag kommer inte bara byta arbetsuppgifter, utan kommer dessutom få mitt allra första jobb där det är kontorstider som gäller! Det är rätt fascinerande att jag som 40-åring faktiskt aldrig jobbat kontorstider i hela mitt liv. Men nu är det faktiskt dags. Utmaningen kommer ligga i att jag plötsligt tvingas göra saker på samma tider som alla andra. Lördagsshopa, träna efter 16:30, gå till tunnelbanan vid 07:30 på morgnarna, ha söndagsångest och fredagsmys.
Och försöka pussla ihop när jag ska hinna med vardagsärenden när man kommer befinna sig på jobbet mellan åtta och halv fem varje dag. Förhoppningsvis kommer kroppen börja må lite bättre, för jag har börjat känna att den tar lite stryk efter alla år som inbiten skiftarbetare. Det sägs ju nämligen att man mår bäst av regelbundna rutiner - och det är något jag nog aldrig haft sedan jag började jobba i mitten på 90-talet. Med enda undantaget under de år jag pluggade möjligen.
Sen får man ju acceptera att omställningar på sätt och vis blir tuffare med åren. Hur spännande det än är att prova på nya jobb, känns det ändå motigare än förr att testa på nya saker, att plötsligt lägga om sin vardag totalt. Det blir säkerligen bra i slutändan, det är jag rätt övertygad om. Men det känns lite kluvet med en förändring på nåt sätt...
 

 
Bilden lånad från Dynamic Achievment
 

En kommentar
    Follow
publicerat i Dagbok, Jobb och arbetsmarknad;
Taggar: jobb

Eget företag

Det är smått festligt hur lätt det har blivit att ha "en egen verksamhet" på sistone. Jag har aldrig tänkt på det tidigare, det har ju säkerligen pågått ett tag. Men de senaste veckorna har tanken vuxit alltmer att ha någon form av verksamhet vid sidan av mitt vanliga jobb.
Sedan jag börjat ta en del statistjobb där jag fakturerat produktionsbolagen på arvodet har idén börjat växa sig allt starkare. Jag har insett hur lätt det numera är att ha en egen verksamhet och kunna tjäna några kronor extra. All fakturering går via ett företag som sköter all bokföring och ser till skatter och avgifter betalas in som de ska. Jag kan även få ut arbetsgivarintyg och täcks av ungefär samma försäkringar som vilken anställd som helst.
Så nu har en egen hemsida börjat ta form, där jag marknadsför mig själv framförallt som statist. Men några andra tjänster blir det också, framförallt sådant som jag själv tycker är kul att pyssla med. Det är ju få förunnat att kunna tjäna pengar på sin hobby, men förhoppningsvis är det vad jag kommer börja göra snart. En del marknadsföring kommer ju förstås behövas, men så är det ju alltid med en ny verksamhet.
Jag har väl inga förhoppningar på att kunna leva på den här verksamheten, men man vet ju aldrig. Tillsvidare är det i första hand lite extrapengar jag hoppas på och att kunna ha det hela som en bisyssla parallellt med mitt vanliga jobb.
 
För den som är nyfiken finns hemsidan här.
 

 
Bilden lånad från VK bloggen
 

0 kommentarer
    Follow
publicerat i Jobb och arbetsmarknad
Taggar: företag, jobb

Jantelagens förlovade land

Det finns nog inget mer osvenskt än att framhäva sig själv, att belysa sina goda egenskaper och att tala gott om sig själv. I Jantelagens förlovade land är sådant inte riktigt tillåtet och socialt accepterat. Hur det nu kan komma sig.
Tanken slår mig varje gång jag ska snickra ihop en jobbansökan. Det blir liksom lite obekvämt att marknadsföra sig själv och belysa sina bästa sidor och vad man är duktig på. Det känns lite som att leka reklammakare, att försöka hitta så många positiva saker om en vara eller tjänst som det bara går. Även om innebär att man kanske tummar en liten, liten aning på sanningen. Och även om man utelämnar de största nackdelarna.
Det känns lite busigt på nåt vis. Hur mycket kan jag ta i utan att den potentiella arbetsgivaren tycker att det blir mycket? Hur mycket positivt kan jag skriva om min eventuellt blivande arbetsgivare utan att det upplevs som smörigt och banalt?
Min svenska blyghet i jantelagens namn sätter många gränser. I många andra kulturer hade man broderat ut i avhandlingslånga texter om just min förträfflighet. Så det blir svårt att sticka ut ifrån mängden utan att verka vara kaxig, smörig eller rentav arrogant. Åtminstone med svenska mått mätt. 
 
Sen kommer vi till den minst lika svenska lojaliteten. Vi är extremt lojala och vill helst inte stöta oss med någon överhuvudtaget. Man får liksom känslan av att vara otrogen när man redan har ett jobb men söker nytt. Visserligen har jag varit öppen på jobbet med att jag söker annat så länge jag bara har ett vikariat. Men det är ändå konstigt när man försöker marknadsföra sig för att gå över till en annan arbetsgivare.
 

 
Bilden lånad från Betterteam
 

0 kommentarer
    Follow
publicerat i Dagbok, Jobb och arbetsmarknad;
Taggar: arbetsmarknad, jobb, jobbansökan, söka jobb

Visa fler inlägg