Könsroller

Det verkar ta tid innan invanda mönster och stereotyper faktiskt försvinner. Egentligen vore det väl konstigt annars, det är klart att det tar tid innan mönster vi vuxit upp med faktiskt försvinner.
Kommentarer som "Det är såååå tyyypiskt karlar/kvinnfolk" haglar ju emellanåt rätt tätt. Själv är jag nästintill allergisk mot den typen av generaliseringar.
En kommentar som inte är helt ovanlig bland tjejer, är hur de försökt "signalera", "pika" och insinuera saker till sina respektive pojkvänner - för att sedan bli förbannade när pojkvännen inte fattar piken. Återigen kommer kommentaren att det är så typiskt killar inte fatta ett dyft.
Nej, okej, men då kan det ju också vara så att tjejen i fråga också kan ha varit otydig. Formulera om piken, eller tala klarspråk så ska du se att pojkvännen förstår vad du försöker säga!
Generaliseringar om att killar/män inte förstår sig på inredning, är sämre på matlagning och liknande får man också höra emellanåt. Och i jämställdhetens namn, givetvis det omvända också. Män som raljerar över kvinnors pysslande i hemmet och liknande mer eller mindre intelligensbefriade kommentarer.
Visst att man kan hitta vissa tendenser inom vissa grupper av människor, så även om delar in oss efter kön. Men att säga att man är bättre eller sämre på något utifrån könstillhörighet känns inget annat än befängt. Liksom att det är så typiskt karlar att inte förstå en pik när den är otydlig, det vill jag hävda att det inte har med innehållet i underkläderna att göra.
 
Vi har i Sverige kommit ganska långt när det gäller jämställdhet, men vissa attityder sitter uppenbarligen fortfarande i. I mina ögon är jämställdhet likställt med att ingen ska tvingas in i ett fack enbart utifrån sitt kön. Ser man till sysslorna i hemmet är det i mina ögon mest jämställt att den som har tid och bäst kunskaper som får fixa med respektive sysslor. Är den ena parten i ett förhållande hemma lite tidigare på kvällarna efter jobbet, faller det sig naturligt att det är den som fixar middagen. Det skulle aldrig falla mig in att tvinga en flickvän att mecka med bilar om hon inte är det minsta intresserad bara för att vi ska vara jämställda. Nu råkar jag själv dessutom vara exeptionellt oteknisk, så hade vi haft en bil i hemma hade den tveklöst lämnats in på en verkstad för varje liten reparation.
 

 
 
 

 
Bilderna lånade från Evahle, Betraktarens öga
 

,
En kommentar
    Follow
publicerat i Kön och jämställdhet

Annika Strandhäll är tydligen en hora?

Så har det hänt igen, återigen har en toppolitiker gjort ett rejält klavertramp. Ett klavertramp som förmodligen var menat som ett dåligt skämt, men som utan minsta tvekan får skrattet att fastna i halsen.
Det var igår, torsdag, som Moderaterna satte igång en direktsändning på Youtube. Som det verkar på bilderna de medverkande dock inte medvetna om att vad de gör sänds live på nätet. Delmon Haffo, som arbetade som digital kommunikatör på partikansliet, ombeds av en medarbetare att ta mikrofonen och ställa sig framför kameran.
Han kommenter det bråk som uppstått på Twitter efter det amerikanska presidentvalet. Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll hade, apropå att en skribent efter Donald Trumps valseger, ifrågasatt mäns rösträtt i USA. ”Har också tänkt den tanken ska erkännas”, svarade Annika Strandhäll på Facebook. Apropå den kommentaren säger Delmon Haffo, som tidigare riktat hård kritik mot Strandhäll, i direktsändningen:
– Annika Strandhäll, det var inte okej att skämta om mäns rösträtt. Dra år helvete, din hora!
Strandhälls kommentar är väldigt klumpig och faktiskt snuddpå olämplig, det håller jag faktiskt med om. Hade det varit kvinnlig rösträtt hon ifrågasatt hade det förmodligen blivit ett ramaskri, men nu gick den relativt obemärkt förbi - åtminstone utanför Twitter. Sen får kommentaren givetvis sättas in i sammanhanget att en så omdisuterad person (med all rätt givetvis) som Trump faktiskt kommer till makten och att kommentaren förmodligen är mer menad som kritik mot Trump och valresultatet än män i allmänhet.
Men att som Delmon Haffo gå till personangrepp med det språkbruk han faktiskt använde är inte bara klumpigt utan faktiskt olämpligt rakt igenom. För en gångs skull måste jag ge Anna Kindberg-Batra rätt och faktiskt till och med erkänna att jag håller med henne (vilket är minst sagt ovanlig) när säger till DN:
- Man får kritisera sina motståndare för politik som är fel eller när ministrar gör fel men man får aldrig vara plump mot andra personer eller göra övertramp – oavsett parti eller oavsett vem som gör det. Det förekommer för mycket nu tycker jag.
Det är inte bara i USA som valdebatter är smutsiga med otroligt extrema personangrepp, även om det sjunkit till lika låga nivåer här i Sverige. Men oavsett partitillhörighet, oavsett ideologi känns det som att klimatet hårdnat väldigt mycket i debatterna. På något vis har det blivit mer accepterat med personangrepp, att skicka iväg kommentarer som förmodligen aldrig hade accepterats för bara några år sedan. Sen finns det givetvis vissa partier som förekommer mer frekvent i dessa sammanhang än andra - och då är det inte i första hand Moderaterna jag tänker på.
Om man nu tycker att någon fällt en olämplig kommentar, varför sänka sig själv till en ännu lägre nivå? Vad tjänar man på ett sådant beteende?
 

 
KÄLLOR: DN 1 2 3 4 5
 
Bilden lånad från Asexuell feminist
 

0 kommentarer
    Follow
publicerat i Betraktelser, Kön och jämställdhet, Politik(er);

Burkini

Det är verkligen roande att följa den debatt som blossat upp kring burkinins vara eller icke vara. Tänk att ett klädesplagg kan väcka så mycket åsikter - och dessutom bli storpolitik. I Frankrike har man försökt förbjuda burkini på några badstränder, men det är ju trots allt inte bara där som diskussionen går het kring burkini, slöja, niqab, burka och hijab.
Personligen vet jag inte riktigt vad jag ska tycka om ett eventuellt förbud, men tror nog innerst inne inte riktigt på den tanken. Visst, jag håller till stor del med om frågan kring kvinnoförtryck, att det är vad man (åtminstone säger sig) vilja bekämpa genom ett förbud. I många länder är kvinnans heltäckande klädsel absolut inget frivilligt val. Där är det istället lagstadgat att kvinnorna ska täcka sig eftersom männan annars riskerar att bli alldeles för upphetsade. Och de kvinnor som trotsar förbudet blir istället många gånger hårt straffade. Givetvis kan man tänka sig att det även finns förväntningar på dessa kvinnor att de ska fortsätta täcka sina kroppar, även om de är bosatta i Sverige (eller någon annanstans i världen för den delen).
Men man ska heller inte glömma att det finns kvinnor som faktiskt av egen fri vilja väljer att leva sitt liv på detta vis. Alltifrån kvinnor som kommer från dessa kulturer till kvinnor som exempelvis konverterar till islam. Till det undrar jag vad som händer de kvinnor som faktiskt är föremål för ett förtryck från exempelvis manliga släktingar, när kvinnan i lag förbjuds att bära täckande klädsel? Hur hjälps de av ett förbud? Ökar inte istället risken för ett än hårdare förtryck, där de helt förbjuds att gå utanför hemmets vägga när de inte får bära täckande klädsel?
Självklart skall alla former av förtryck bekämpas, inte tu tal om annat. Men man kan inte bota en sjukdom genom att ta bort symptomen... I mina ögon blir ett eventuellt förbud faktiskt ett förtryck gentemot dem som frivilligt bär täckande klädsel. Grundprincipen borde nog ändå vara att arbeta för att var och en - oavsett kön - ska kunna bestämma själv hur man vill klä sig, oavsett om det rör sig burkini, bikini eller något annat. Istället för att förbjuda symbolen för att förtryck, arbeta mot själva förtrycket!
 

 
SvD 1 2 SVT 1 2
 
Bilden lånad från Abendzeitung
 

0 kommentarer
    Follow
publicerat i Kön och jämställdhet, Rasism och invandring;

Visa fler inlägg